EKONOMI | Enligt en ny analys från Världsbanken är de 26 fattigaste ekonomierna i världen, som är hem för cirka 40 procent av alla människor som lever på mindre än cirka 22 kronor per dag, nu djupare skuldsatta än de varit sedan 2006. Statsskulden för dessa länder ligger nu på i genomsnitt 72 procent av BNP, vilket är den högsta nivån på 18 år. Samtidigt har antalet länder som befinner sig i skuldnöd eller riskerar att hamna där nästan fördubblats sedan 2015.

Trots det ökande behovet av stöd har det internationella biståndet till dessa länder minskat. Officiellt nettobistånd som andel av BNP sjönk till den lägsta nivån på över 20 år, enligt rapporten. Detta har lett till att Världsbankens International Development Association (IDA) har blivit den största källan till lågkostnadsfinansiering för många av dessa länder. IDA erbjuder bidrag och lån med nära nollränta till de mest utsatta ekonomierna, och under 2022 tillhandahöll de nästan hälften av allt multilateralt utvecklingsstöd till dessa ekonomier.

– I en tid då stora delar av världen helt enkelt backat från de fattigaste länderna, har IDA varit deras främsta livlina, säger Indermit Gill, chefsekonom vid Världsbanken, i ett pressmeddelande. 

IDA:s stöd har varit avgörande för att hålla dessa länder flytande under den pågående ekonomiska och politiska osäkerheten. Det har bland annat gått till projekt som skapar arbetstillfällen, utbildar barn och förbättrar tillgången till hälsovård, elektricitet och säkert dricksvatten.

Trots den ekonomiska svårigheten har dessa länder också stor potential. De har rikliga naturresurser och en växande arbetsför befolkning som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Dock står de också inför allvarliga utmaningar, däribland konflikter, svaga institutioner och ett starkt beroende av råvaruexport som gör dem känsliga för marknadens fluktuationer. Två tredjedelar av de 26 länderna är involverade i väpnade konflikter eller har svårt att upprätthålla ordning på grund av bräckliga institutioner och sociala oroligheter.

Krig och konflikter orsakar varaktiga ekonomiska skador. Enligt rapporten försämras offentliga finanser i genomsnitt med upp till 1,5 procentenheter av BNP på grund av krig. Samtidigt bidrar fallande råvarupriser under globala recessioner till att öka ländernas skulder med upp till två procentenheter av BNP. Naturkatastrofer är också en stor utmaning för dessa länder. Mellan 2011 och 2023 förlorade de fattigaste länderna i genomsnitt 2 procent av sin BNP årligen på grund av naturkatastrofer – en fem gånger högre förlust än för länder med högre inkomster.

De ökande kostnaderna för att anpassa sig till klimatförändringar är också en stor utmaning. För låginkomstländer motsvarar kostnaderna 3,5 procent av BNP per år – en siffra som är fem gånger högre än för länder med låg-medelinkomst. För att dessa länder ska kunna uppfylla sina utvecklingsmål till 2030 krävs det omfattande investeringar och betydande förbättringar inom den ekonomiska förvaltningen, konstaterar rapporten.

– Det finns mycket som låginkomstekonomier kan och måste göra för sig själva,”säger Ayhan Kose, Världsbankens biträdande chefsekonom. Han påpekar att länderna kan bredda sin skattebas genom att förbättra skatteuppbörd och förenkla skatteadministrationen. Samtidigt måste internationellt stöd intensifieras för att underlätta strukturella reformer och möjliggöra hållbara investeringar.

Rapporten betonar också vikten av ett större internationellt samarbete kring handel och investeringar samt ökat stöd till institutioner som IDA, som har en central roll i att stödja dessa ekonomiers väg mot hållbar utveckling.