En ny rapport avslöjar att Nestlé, världens största konsumentvaruföretag, tillsätter socker och honung till modersmjölksersättning och spannmålsprodukter som säljs i många fattigare länder, vilket strider mot internationella riktlinjer som syftar till att förebygga fetma och kroniska sjukdomar.
HÄLSA | En utredning från den schweiziska organisationen Public Eye avslöjar att Nestlés modersmjölksersättning och spannmål, framförallt i Asien, Afrika och Latinamerika, innehåller tillsatt socker, trots att produkterna riktas till spädbarn och småbarn. Testresultat från prover av Nestlés varumärken, framför allt Nido och Cerelac som är några av Nestlés mest sålda barnmatsvarumärken i låg- och medelinkomstländer, visade på innehåll av socker i form av sackaros eller honung.
I Schweiz, där Nestlé har sitt huvudkontor, har företagets ledande varumärken för spädbarnsflingor och modersmjölksersättning inget tillsatt socker. Däremot innehåller de flesta Cerelac- och Nido-produkter som säljs i låginkomstländer ofta höga halter av tillsatt socker. Exempelvis i Sydafrika och Senegal där Cerelac-produkter innehåller mer än en sockerbit per portion.
”En form av kolonisering ”
I Tyskland och Storbritannien innehåller Nestlés Cerelac-vetebaserade spannmål för sex månader gamla spädbarn ingen tillsatt socker. Däremot innehåller samma produkt över 5 gram socker per portion i Etiopien och 6 gram i Thailand. Produkter med kexsmak för spädbarn innehåller upp till 6 g tillsatt socker per portion i länder som Senegal och Sydafrika, medan samma produkt som säljs i Schweiz inte innehåller något tillsatt socker alls.
– Jag förstår inte varför produkter till försäljning i Sydafrika skulle skilja sig från de som säljs i höginkomstmiljöer, säger Karen Hofman, professor i folkhälsa vid University of Witwatersrand i Johannesburg.
– Det är en form av kolonisering och bör inte tolereras, säger Hofman.
WHO:s riktlinjer för den europeiska regionen förbjuder tillsatt socker i mat för barn under tre år, och forskare betonar att denna vägledning är lika relevant för andra delar av världen.
– Detta är ett stort problem, säger Rodrigo Vianna, epidemiolog och professor vid institutionen för nutrition vid Federal University of Paraíba i Brasilien.
– Socker bör inte tillsättas i mat som erbjuds till spädbarn och småbarn eftersom det är mycket beroendeframkallande, säger Vianna.
Aggressiva marknadsföringsmetoder
Enligt Public Eyes undersökning använder Nestlé aggressiva marknadsföringsmetoder för att främja Nido och Cerelac i låg- och medelinkomstländer, trots att WHO:s internationella kod förbjuder kommersiell marknadsföring av sådana produkter.
Den aktuella koden, ursprungligen antagen 1981 efter ”baby killers”-skandalen, bröstmjölksersättnings-skandalen, och senare förstärkt genom resolutioner, förbjuder all form av marknadsföring av modersmjölksersättning för att skydda amning.
– Det finns en dubbelmoral här som inte kan motiveras, säger Nigel Rollins, forskare vid Världshälsoorganisationen WHO till Public Eye.
Bröstmjölksersättnings-skandalen
Bröstmjölksersättnings-skandalen var en beteckning som användes för att beskriva kontroversen kring marknadsföring av modersmjölksersättning i utvecklingsländer på 1970-talet. Den uppkom på grund av anklagelser om att vissa stora livsmedelsföretag, inklusive Nestlé, använde aggressiva och oetiska marknadsföringsmetoder för att främja modersmjölksersättning på bekostnad av amning.
Företagen marknadsförde sina produkter som en ersättning för bröstmjölk, trots att amning i många av dessa länder var den mest pålitliga och tillgängliga källan till näring för spädbarn. Dessutom uppmanades ibland mödrar att använda modersmjölksersättning även om de hade tillräckligt med möjligheter och resurser för att amma sina barn.
Detta ledde till oro från hälsoorganisationer och forskare som påpekade att felaktig användning av modersmjölksersättning kunde leda till allvarliga hälsoproblem för spädbarn, särskilt i områden med bristfällig sanitet och vattenkvalitet. Situationen ledde till en starkare reglering av marknadsföring av modersmjölksersättning och antagandet av WHO:s kod för marknadsföring av bröstmjölksersättning.
