EKONOMI | I en ny rapport från Oxfam avslöjas en oroande verklighet där de fem rikaste männens förmögenheter har mer än fördubblats till den enorma summan av 9 biljoner, eller 9 tusen miljarder, kronor sedan 2020. Samtidigt som denna exklusiva grupp av superrika växer, kämpar nästan 5 miljarder människor, utgörande 60 procent av världens befolkning, för att klara sin försämrade ekonomi. Rapporten, med titeln Inequality Inc, som publicerades igår, förutsäger att klyftan mellan de ekonomiskt välsituerade och de mindre förmögna sannolikt kommer att fördjupas, vilket kan leda till att världen får sin första dollarbiljonär inom loppet av ett decennium.

I takt med de globala ekonomiska förändringarna efter Covid-19-pandemin har världens miljardärer ökat sina förmögenheter med 34 biljoner kronor sedan 2020. Detta står i stark kontrast till verkligheten för över 800 miljoner arbetare i 52 länder, där de genomsnittliga reallönerna har sjunkit med motsvarande 25 arbetsdagars lön, vilket resulterat i en sammantagen förlust på 15 biljoner kronor under de senaste två åren.

Koncentration av ekonomisk makt

Rapporten pekar på en alarmerande utveckling där 70 procent av världens största företag styrs av miljardärer, antingen som vd eller huvudaktieägare. Denna koncentration av ekonomisk makt har inträffat samtidigt som miljoner arbetare vittnar om en stagnation i levnadsstandarden. Trots ekonomisk press på hushållen har företagens vinster ökat med 52 procent jämfört med genomsnittlig nettovinst under perioden 2018–2021.

En central krav i rapporten är införandet av en förmögenhetsskatt för att återställa balansen mellan arbetare och superrika företagsledare. Oxfam betonar att om en sådan skatt tillämpas på brittiska miljonärer och miljardärer kan den generera upp till 290 miljarder kronor årligen. Dessa medel skulle kunna investeras i förbättringar av offentliga tjänster och infrastruktur, vilket skulle gynna alla samhällsskikt.

Julia Davies, investerare och grundare av Patriotic Millionaires UK, en partipolitisk grupp som stöder förmögenhetsskatt, påpekar att dessa avgifter är ringa jämfört med inkomstskatterna:

– Föreställ dig vad 22 miljarder pund per år som investeras i offentliga tjänster och infrastruktur kan betala för; att förbättra livet för var och en av oss som bor i Storbritannien och ge våra äldre, unga och utsatta den vård och det stöd de behöver och förtjänar, säger hon.

Rättvisare ekonomi är möjlig

Oxfam varnar för att om inga åtgärder vidtas för att adressera denna växande ekonomiska klyfta kan världens fattigdom inte utrotas förrän om 229 år. Med den senaste Gini-indexmätningen, som mäter ojämlikhet, jämförs den globala inkomstojämlikheten nu med den i Sydafrika, som är känt för att ha den högsta ojämlikheten i världen. Världens rikaste procent kontrollerar nu 59 procent av alla globala finansiella tillgångar.

Oxfams tillfälliga vd, Aleema Shivji, framhäver att dessa extrema ekonomiska klyftor inte får accepteras som normen. Hon understryker att en rättvisare ekonomi är möjlig genom samordnade politiska åtgärder för rättvis beskattning och stöd som gynnar alla. Organisationen uppmanar regeringar över hela världen att göra medvetna politiska val för att adressera den förvrängda koncentrationen av rikedom, och därigenom skapa en ekonomi som fungerar för alla.

– Denna ständigt vidgare klyftan mellan de rika och resten är inte av misstag, och den är inte heller oundviklig, säger Aleema Shivji.

– Regeringar över hela världen gör medvetna politiska val som möjliggör och uppmuntrar denna förvrängda koncentration av rikedom, medan hundratals miljoner människor lever i fattigdom.

Aleema Shivji menar att en rättvisare ekonomi är möjlig, en ekonomi som fungerar för alla.

Vad som behövs är en samordnad politik som ger ”rättvisare beskattning och stöd för alla, inte bara de privilegierade.”

Sveriges skattepolitik har misslyckats

Även i Sverige är ojämlikheten påtaglig: de fem mest förmögna svenskarna äger nu över 60 procent av landets samlade förmögenhet. Sedan 2020 har 99 procent av befolkningen sett sina ekonomiska förhållanden försämras, samtidigt som de tre rikaste individerna i Sverige har ökat sina förmögenheter med 29 procent.

Oxfam har i tidigare rapporter påpekat att Sveriges skattepolitik misslyckats med att adressera den ekonomiska ojämlikheten, och att svenska löntagare förlorat flera procent av sina löner samtidigt som vd:arna gynnas av ökade reallöner.

Det senaste året har det även rapporterats om en allt tuffare verklighet för många, med ökande vräkningar av barnfamiljer som nu når nivåer jämförbara med finanskrisen 2008, rapporterar SVT Nyheter.