En ny rapport framhäver att EU står inför ett akut behov av att fördubbla sina årliga utsläppsminskningar och omedelbart omvandla sina gröna planer till lag för att möta de utmanande klimatmålen.
KLIMAT | I rapporten som offentliggjordes under torsdagen betonar forskarrådgivarna att EU inte har råd att sakta ned på klimatarbetet. Trots tidigare uppmaningar till global utfasning av fossila bränslen under COP28, visar rapporten att EU:s nuvarande politik inte är fullt i linje med de nödvändiga åtgärderna för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050.
– Vi har inte råd att luta oss tillbaka nu, säger Ottmar Edenhofer, ordförande för EU:s eget rådgivande klimatråd European Scientific Advisory Board on Climate Change, ESABCC, som står bakom rapporten.
I centrum av rapportens rekommendationer står behovet av långsiktiga politiska signaler, och forskarna betonar att dessa måste baseras på noggrant utarbetade långsiktiga planer för att övergå till nettonoll-utsläpp. EU-parlamentariker kommer att samlas sista gången i april inför det kommande valet, där högerpartier tros fokusera på argument kring de påstådda sociala kostnaderna för att överge fossila bränslen. Detta sker trots att Europa drabbas av ökande extrema väderhändelser som bränder, torka och översvämningar, som alla är kopplade till klimatförändringar.
Rapporten från ESABCC belyser klyftan mellan EU:s egna klimatmål och dess diplomatiska strävan att minska beroendet av fossila bränslen globalt. För att säkerställa att klimatmålen nås förespråkar forskarna att avgörande delar av EU:s breda klimat- och industristrategier snarast införlivas i lag.
Uppmaningen följs av kravet på att reformera det decennier gamla energibeskattningsdirektivet för att eliminera skattebefrielser för flyg och frakt. Forskarrådgivarna pekar också på vikten av att avsluta subventionerna för de mest förorenande energikällorna, både på EU-nivå och i dess medlemsländer.
Rapporten avslöjar en oroande klyfta mellan EU:s politik och dess diplomatiska åtaganden efter nyligen avslutade FN:s klimattoppmöte COP28 i Dubai. I en internationell kontext varnar forskarna för att EU riskerar att agera för långsamt och därigenom äventyra sin position som global ledare inom klimatfrågor. För att möta dessa utmaningar förespråkar rapporten en massiv uppskalning av investeringar i förnybar energi och en ökning av årliga investeringar i elnätet till nästan 700 miljarder kronor.
Rapporten belyser även EU:s sårbarhet inför pågående politiska förändringar, särskilt med tanke på att högerpartier kan bromsa framstegen om de tar över i EU-parlamentsvalet.
Framtiden kommer att utvisa huruvida EU kan fortsätta vara en ledande kraft i den globala kampen mot klimatförändringar och om de politiska besluten som tas nu kommer att sätta tonen för en hållbar framtid för kommande generationer.
Fakta skattebefrielse för flygbränsle
Skattebefrielsen för flygbränsle har en lång historia och varierar mellan olika länder. Generellt sett har många länder historiskt sett undantagit flygbränsle från skatt för att främja luftfartsindustrin och underlätta internationell flygtrafik. Det finns inte en enda global regel för skattebefrielse för flygbränsle, utan det regleras på nationell nivå.I många fall har skattebefrielsen för flygbränsle varit en tradition och en del av internationella avtal för att undvika dubbelbeskattning och främja global rörlighet. Detta har dock varit föremål för debatt och kritik, särskilt med tanke på den ökande uppmärksamheten kring flygindustrins påverkan på miljön och klimatet.
Fakta: EU:s Energibeskattningsdirektiv
EU:s energibeskattningsdirektiv utgör en central del av unionens strategi för att främja hållbar energianvändning och bekämpa klimatförändringarna. Direktivet syftar till att harmonisera och reglera beskattningen av energiprodukter inom medlemsländerna för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor och främja övergången till förnybara energikällor.En av de viktigaste målsättningarna med energibeskattningsdirektivet är att minska beroendet av fossila bränslen genom att skapa incitament för användningen av mer miljövänliga alternativ. Direktivet omfattar olika energiprodukter, inklusive bensin, diesel, naturgas och elektricitet. Genom att fastställa miniminivåer för beskattning på dessa produkter strävar EU efter att harmonisera prisstrukturen och därigenom undvika snedvridningar av konkurrensen.
En central aspekt av direktivet är även att minska de negativa miljöeffekterna av energianvändning genom att införa högre skatter på produkter med höga koldioxidutsläpp. Detta syftar till att främja övergången till mer energieffektiva och klimatvänliga alternativ. Direktivet strävar också efter att internalisera de externa kostnaderna av energiproduktion och konsumtion, vilket innebär att förorenande verksamheter ska bära de verkliga kostnaderna för de skador de orsakar.
En annan viktig aspekt av energibeskattningsdirektivet är att främja energieffektivitet och innovation inom sektorn. Genom att differentiera skattesatserna beroende på produkternas energiinnehåll och koldioxidutsläpp uppmuntras producenter och konsumenter att välja mer hållbara alternativ. Detta skapar en ekonomisk drivkraft för investeringar i gröna teknologier och minskar samtidigt efterfrågan på mer miljöskadliga energiprodukter.
Trots dessa ambitiösa mål och inriktningar har det funnits utmaningar och diskussioner om effektiviteten i genomförandet av energibeskattningsdirektivet. Debatter om skattenivåer, undantag och olika nationella tillämpningar har framkommit, och det pågår ständigt diskussioner om hur direktivet kan förbättras för att bättre stödja EU:s övergripande hållbarhetsmål.
I och med att EU fortsätter att utvecklas och anpassa sig till nya utmaningar inom energisektorn förväntas energibeskattningsdirektivet fortsätta vara en central komponent i unionens strategi för att främja en hållbar och klimatvänlig energianvändning. Förändringar och uppdateringar av direktivet kan förväntas i takt med att teknologin och samhällsbehoven utvecklas.
