USA/SVERIGE | Tunga suckar av lättnad hördes i både EU och Nato när Joe Biden besegrade Trump i presidentvalet 2020. Åren med Trump var fulla av tassande tår, handelsgräl och inte minst en stor osäkerhet kring säkerhet- och försvarssamarbetet.

EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton beskrev nyligen ett möte med kommissionsordförande Ursula von der Leyen och Trump i Davos i januari 2020.

– Donald Trump sade till Ursula: ”Du måste förstå att om Europa attackeras kommer vi aldrig att hjälpa och stötta er och förresten är Nato dött och vi kommer att lämna Nato”, berättade Breton i EU-parlamentet.

Anekdoten kom med en tydlig varning:

– Det var USA:s president som sade det – och han kan snart vara tillbaka, sade Breton.

Nya rådgivare

EU och Nato följer nu spänt utvecklingen i den amerikanska valrörelsen. Om Trump skulle bli vald och genomföra vad han tidigare sagt förändras i ett slag hela den säkerhetssituation i Europa som gällt sedan andra världskriget.

Majda Ruge, statsvetare på tankesmedjan European Council of Foreign Relations, ECFR, konstaterar att Trump den här gången knappast kommer att omge sig med rådgivare och experter som håller honom tillbaka.

– Han kommer att omgärda sig med lojalister som delar hans principer när det gäller Nato, säkerhet och Ukraina. Vi kan definitivt vänta oss att det är antingen blir de som vill prioritera om till Kina och Taiwan eller de som tycker att man ska dra sig tillbaka fullständigt och fokusera på frågor på hemmaplan, säger Ruge till TT.

Ökade budgetar

Att helt lämna Nato blir visserligen svårt för Trump, med tanke på de nya krav som nyligen drivits igenom om att sådant måste godkännas av minst två tredjedelar av senaten.

– Men USA kan göra mycket mer för att underminera sin roll i Nato utan att lämna officiellt. Man kan ta bort sina konventionella militära styrkor från Europa och låta européerna själva utse Saceur (Natobefälhavare i Europa) och ta hand om ledningen, säger Ruge.

Trots det oklara läget saknar hon en verklig planering i Europa för ett Nato-liv med Trump. Ett motmedel som hon ser är om de europeiska länderna på allvar ökar sina försvarssatsningar till minst två procent av BNP och helst ännu mer.

– Det skulle troligen hålla ner lite av den negativa kritiken om att de åker snålskjuts, säger Ruge.

Thierry Breton trycker i sin tur på för en gemensam försvarsfond i EU på upp mot 100 miljarder euro för att kunna rusta upp.

Något från Sverige?

Potentiellt finns också särskilda konsekvenser för Sveriges väg in i Nato. Om Trump blir vald och hinner ta över medan Turkiet eller Ungern fortfarande inte ratificerat det svenska inträdet så lär det märkas.

– Jag tror Trump själv i så fall kommer att försöka få ut något av det. Trump vill alltid förhandla och vem vet vad han skulle be om i utbyte? säger Majda Ruge på ECFR.