Hongkongs regering vill anta nya lagar som bygger på den nationella säkerhetslag som infördes av Peking och som trädde i kraft 2020. Stadens chefsminister, John Lee, uttrycker oro över hot mot den nationella säkerheten och påpekar att lagen inte kommer att leda till ett överlämnande till Kina.
HONGKONG | Som svar på omfattande pro-demokratiska protester 2019 och Pekings införande av en nationell säkerhetslag 2020, meddelar nu Hongkong sina planer på att skapa en egen nationell säkerhetslag. Stadens chefsminister John Lee meddelade att den nya lagen kommer att täcka fem brott, inklusive förräderi, uppror och spionage.
Lee påpekade att hoten mot den nationella säkerheten är verkliga och att samhället måste vara vaksamt mot möjligt sabotage och påtryckningar, särskilt från de som fortfarande håller fast vid ett oberoende Hongkong. Han underströk nödvändigheten av att snabbt anta lagstiftningen enligt stadens minikonstitution.
– Medan samhället som helhet ser lugnt och väldigt säkert ut, måste vi fortfarande se upp för potentiellt sabotage och underströmmar som försöker skapa problem, särskilt några av de oberoende Hongkong-idéerna som fortfarande är inbäddade i vissa människors sinnen, sade Lee på en presskonferens på tisdagen.
Förräderi, uppror, spionage…
Den nya nationella säkerhetslagen är tänkt att täcka områden som inte omfattas av Pekings tidigare lagstiftning och kommer att inkludera förräderi, uppror, spionage, destruktiva aktiviteter som hotar den nationella säkerheten och extern inblandning.
Lee betonade vikten av en öppen samrådsprocess för den nya lagen, som pågår till slutet av februari. Han förväntar sig motstånd, men tror att folk kommer att stödja lagen när de inser att den kommer att ge säkerhet och stabilitet.
Sedan återlämnandet av Hongkong från Storbritannien till Kina 1997 har staden verkat under principen ”ett land, två system”, där juridiska och domstolsstrukturer är separerade från fastlandet. Trots tidigare motstånd och kritik från pro-demokratiska rörelser kommer Hongkong nu att följa genomförandet av den nya nationella säkerhetslagen i enlighet med stadens grundlag.
Internationell oro
Kritiker har tidigare påpekat att den befintliga nationella säkerhetslagen, införd av Peking 2020, har påverkat Hongkongs internationella status och haft negativa konsekvenser för det civila samhället. Lee har tonat ned kritiken mot lagen och framhållit att den har bidragit till ekonomisk utveckling och inte lett till ett överlämnande av arresterade personer till fastlandet.
– Den lag som vi lagstiftar kommer inte att ha något som helst inslag om att skicka några arresterade personer i Hongkong till fastlandet. Så det är väldigt tydligt, säger Lee.
Efter antagandet av Pekings nationella säkerhetslag år 2020 har 290 individer gripits av säkerhetsskäl i Hongkong. Bland de arresterade finns framstående folkvalda politiker, demokratiaktivister, rättighetsadvokater, fackföreningsmedlemmar och journalister. Över 30 personer har hittills dömts enligt lagstiftningen, medan dussintals har förblivit häktade i över två år. Detta har väckt internationell oro och kritik över begränsningar av yttrandefriheten och övriga grundläggande rättigheter i staden.
Fakta De pro-demokratiska protesterna 2019
De omfattande pro-demokratiska protesterna i Hongkong 2019 utlöstes av regeringens föreslagna ändringar i lagstiftningen som skulle tillåta utlämning av misstänkta till Fastlandskina. Protesterna började i mars och eskalerade över sommaren, involverande hundratusentals människor och präglades av våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polisen.Demonstranterna, som var främst unga medborgare, krävde inte bara återkallande av utlämningslagen utan också större demokratiska reformer och skydd för de mänskliga rättigheterna i staden. De använde olika metoder som massdemonstrationer, ockupationer av offentliga platser och ekonomiska bojkotter för att framföra sina krav.
Hongkongs regering svarade med att dra tillbaka utlämningslagen i september, men protester fortsatte med krav på ytterligare reformer. Samtidigt ökade spänningen mellan demonstranter och polisen, och det förekom allvarliga anklagelser om överdrivet våld från polisens sida.
Proteströrelsen utmanade också det övergripande konceptet ”ett land, två system” som varit grunden för Hongkongs självstyre sedan överlämnandet från Storbritannien till Kina 1997. Demonstranterna oroade sig för att deras rättigheter och autonomi minskade under Pekings inflytande.
Trots intensiva påtryckningar från myndigheterna och ökad polisnärvaro fortsatte protesterna genom 2019 och stannade inte förrän COVID-19-pandemin fick en betydande inverkan på det globala samhället. Pro-demokratiska aktivister fortsatte dock att kämpa för sina mål trots svårigheterna och det påverkade i hög grad den politiska situationen och sociala dynamiken i Hongkong.
Fakta ”ett land, två system”
Principen ”ett land, två system” är en politisk modell som tillämpades när Hongkong återlämnades från brittiskt styre till Kina den 1 juli 1997. Den grundades på en överenskommelse mellan Storbritannien och Kina och fastställdes i den så kallade ”Grundlagen”, som fungerar som Hongkongs minikonstitution. Här är några viktiga fakta om principen ”ett land, två system”:
• Övergripande Koncept: Principen syftar till att bevara Hongkongs särskilda ekonomiska och administrativa system inom en annars socialistisk republik. Det innebär att fastlandskinas socialistiska system och Hongkongs kapitalistiska system kan existera sida vid sida under samma nationella administration.
• Självstyre: Enligt modellen behöll Hongkong ett högt grad av autonomi och självstyre i en 50-årig övergångsperiod efter återlämnandet till Kina. Detta inkluderar en separat rättslig och judiciell struktur, yttrandefrihet, föreningsfrihet och andra grundläggande rättigheter som inte finns i samma omfattning på fastlandet.
• Rättigheter och Friheter: De mänskliga rättigheterna som gäller i Hongkong skulle skyddas enligt principen ”ett land, två system”. Dessa inkluderar rätten till yttrandefrihet, mötesfrihet, religionsfrihet och rätten att organisera sig i fackföreningar.
• Fortsatt Kapitalism: Hongkong fick behålla sitt kapitalistiska ekonomiska system och fortsatte att vara en internationell handels- och finanshub. Landet fortsatte att ha en liberal ekonomi med begränsad statlig inblandning.
• Valsystemet: Enligt principen skulle Hongkong gradvis införa allmänna val på lokal och delvis nationell nivå. Dessa val skulle vara öppna och konkurrenskraftiga för att uppfylla principen om att ge Hongkongs invånare möjlighet att delta i sin egen styrning.
• Återlämnandet till Fastlandet: Principen ”ett land, två system” skulle gälla fram till 2047, det vill säga i 50 år efter återlämnandet. Efter denna period var det förväntningen att Hongkong och fastlandet Kina skulle integreras mer fullständigt, men principerna för det integrerade systemet var inte fullständigt klara vid tiden för återlämnandet.
Under de senare åren har det emellertid varit ökad oro över att denna princip gradvis undermineras, särskilt med antagandet av den nationella säkerhetslagen av Kina i Hongkong 2020, vilket har lett till oro över minskad autonomi och begränsade rättigheter och friheter.
