OMAN | Organisationen Do Bold har genomfört en undersökning med 400 kvinnliga migrantarbetare i Oman. Av dessa svarade nästan alla att de hade utsatts för människohandel. Nästan en tredjedel av de tillfrågade kvinnorna uppgav också att de utsattes för sexuella övergrepp, och omkring hälften att de misshandlats och diskriminerats. BBC har intervjuat kvinnor som trodde att de hade fått helt andra tjänster i Gulfen men sedan upptäckte att de förts till Omans huvudstad Muskat och att de där skulle jobba som hembiträden. 

En av dessa är Georgina som trodde hon hade fått jobb som en chaufför i Dubai men istället fördes till en familj i Oman där hon tvingades jobba så långa skift att hon ibland inte fick mer än två timmars sömn. Kort efter att hon börjat arbeta hos familjen började mannen i familjen att begå sexuella övergrepp mot henne. Vägrade hon hotade han med att skjuta henne:

– Det var inte bara han. Han tog med sig vänner och de betalade honom efteråt, säger Georgina, som inte vill ha sitt efternamn utskrivet, till BBC. 

Vädjade på Facebook om hjälp

Desperat vädjade hon om hjälp via Facebook. Pililani Mombe Nyoni i New Hampshire i USA såg meddelandet och hörde av sig via Whatsapp. 

– Georgina var det första offret. Sedan var det en flicka, två flickor, tre flickor säger Pililani Mombe Nyoni till BBC och förklarar att hon drog igång en Whatsappgrupp för att hjälpa kvinnor som jobbade under fruktansvärda villkor varav många också var offer för människohandel. 

Pililani Mombe Nyoni fick kontakt med Do Bolds grundare Ekaterina Porras Sivolobova som är baserad i Grekland. Do Bold arbetar för att hjälpa migrantarbetare i Gulfländerna, och i de fall då det rör sig om människohandel eller tvångsarbete verka för att få migrantarbetarna fria. Ibland kan de behöva betala pengar för att deras arbetsgivare ska släppa dem. 

– Arbetsgivaren betalar en agent för att förse dem med ett hembiträde. En av de vanligaste utmaningarna som vi står inför är att arbetsgivaren eller agenten säger: ”Jag vill ha tillbaka mina pengar, sedan kan hon åka hem”, säger Ekaterina Porras Sivolobova till BBC, och fortsätter:

– Lagarna som finns på plats förbjuder ett hembiträde från att lämna en arbetsgivare. Hon kan inte byta jobb och hon kan inte heller lämna landet – oavsett hur man behandlas.

Kafalasystemet låser fast migrantarbetare

Liksom i flera andra länder i regionen blir migrantarbetare fastlåsta vid sina arbetsgivare enligt det så kallade kafalasystemet, som uppmärksammades i större utsträckning inför herrfotbolls-VM i Qatar i december 2022. Även i Qatar används kafalasystemet som låser fast en arbetare vid en arbetsgivare. Enligt Omans nationella kommitté för att motverka människohandel upprättas ett kontrakt mellan arbetsgivare och migrantarbetare. Uppstår dispyter kan detta tas upp i en domstol inom en vecka uppger kommittén för BBC, som också meddelar att en arbetsgivare varken får utsätta en anställd för tvångsarbete eller ta en migrantarbetares pass i pant – något som ändå sker i praktiken.

För Georgina tog mardrömmen i Muskat slut efter tre månader då hon med Pililani Mombe Nyonis hjälp kunde återvända till sitt hemland Malawi. Hennes fall ledde till att missförhållandena för migrantarbetare från Malawi i Oman uppmärksammades och under 2022 lanserades en räddningskampanj av Centre for Democracy and Economic Development Initiatives (CDEDI), och de uppmanade Malawis myndigheter att agera. Malawis regering gjorde en större insats med hjälp av Do Bold och kunde efter att ha betalat omkring 160 000 dollar rädda 54 kvinnor från Oman. 

– Majoriteten av dessa kvinnor har frigivits för att pengar har betalats till arbetsgivaren, mellan tusen och två tusen dollar, säger Ekaterina Porras Sivolobova. 

– Så i princip var man tvungen att köpa deras frihet. Och det upprör mig. Hur kan du köpa någon annans frihet, säger hon till BBC.