Hongkongs rättssystem har utdömt långa straff mot 45 prodemokratiska aktivister, däribland Benny Tai och Joshua Wong, i stadens största nationella säkerhetsmål hittills.
HONGKONG | Juridikprofessorn och demokratiaktivisten Benny Tai dömdes till tio års fängelse efter att ha anklagats för att konspirera för omstörtande verksamhet, enligt den nationella säkerhetslagen som införts av Peking. Fallet, som involverar totalt 45 aktivister, markerar en milstolpe i Hongkongs rättshistoria och har mött omfattande internationell kritik.
De fängslade ingår i gruppen av 47 personer, kända som ”Hong Kong 47”, som år 2021 åtalades enligt lagen om nationell säkerhet (NSL) för konspiration att begå omstörtande verksamhet, med anledning av deras inblandning i primärvalen inför det planerade allmänna valet i Hongkong 2020, rapporterar Radio Free Asia.
Benny Tai, som beskrivs som ”hjärnan” bakom en konspiration, dömdes till 10 års fängelse efter att ha reducerats från 15 till 10 år med hänsyn till ett tidigt erkännande. Andra framstående aktivister fick liknande hårda straff. Joshua Wong, en av Hongkongs mest kända studentaktivister, dömdes till fyra år och åtta månader.
Veteranaktivisten Leung Kwok-hung dömdes till sex år och nio månader, med hänvisning till hans tidigare domar som en försvårande faktor. Den före detta journalisten Gwyneth Ho från Stand News fick sju års fängelse utan förmildrande omständigheter.
Ex-distriktsrådet Andrew Chiu och aktivisten Owen Chow fick också betydande straff. Chiu dömdes till sju år efter att hans erkännande bidragit till en halvering av straffet, medan Chow fick totalt sju år och nio månader för sin roll i att främja ”radikala” kandidater via en onlinepetition.
Fallet kretsar kring ett primärval som organiserades av prodemokratiska krafter i juli 2020, i syfte att vinna majoritet i Hongkongs lagstiftande församling. Domstolen ansåg att planen skulle ha missbrukat lagstiftande befogenheter för att blockera regeringens budget och framtvinga verkställande direktörens avgång, vilket enligt domarna kunde ha utlöst en ”konstitutionell kris”.
Den nationella säkerhetslagen, som trädde i kraft i juni 2020, kriminaliserar handlingar som omstörtande verksamhet och maskopi med utländska styrkor. Lagen har gett myndigheterna omfattande befogenheter och lett till hundratals gripanden samt upplösning av dussintals civilsamhällesgrupper. Myndigheterna hävdar att lagen återställt stabiliteten i Hongkong, medan kritiker beskriver den som ett verktyg för att tysta oppositionen.
De fängslade aktivisterna har redan tillbringat över tre år i häkte sedan de greps i februari 2021. Enligt säkerhetslagen har de även begränsade möjligheter till tidig frigivning. När de tilltalade fördes bort efter domen ropade Joshua Wong:
– Jag älskar Hongkong, hejdå! rapporterar Hong Kong Free Press.
Hongkongs hantering av prodemokratiska aktivister fortsätter att väcka oro från internationella observatörer och människorättsorganisationer. Medan myndigheterna framhåller stabilitet och fred, kritiseras lagens tillämpning som en allvarlig inskränkning av yttrande- och föreningsfrihet.
Hongkongs nationella säkerhetslag
Hongkongs nationella säkerhetslag, som trädde i kraft den 30 juni 2020, infördes av Kinas nationella folkkongress för att hantera frågor om secession, omstörtande verksamhet, terrorism och samverkan med utländska krafter. Lagen kriminaliserar handlingar som anses hota Kinas nationella säkerhet och har väckt omfattande internationell kritik för att begränsa yttrandefriheten och det politiska utrymmet i Hongkong.
Enligt lagen etablerades en ny säkerhetsbyrå i Hongkong med befogenhet att övervaka och genomdriva lagens bestämmelser. Denna byrå har rätt att övervaka, kvarhålla och åtala individer misstänkta för brott mot lagen. Dessutom kan vissa fall överföras till fastlandskina för rättegång, vilket har väckt oro över rättssäkerheten och Hongkongs juridiska autonomi.
Lagen har haft en betydande inverkan på Hongkongs civilsamhälle. Många prodemokratiska aktivister har arresterats och åtalats under dess bestämmelser, och flera oppositionsgrupper har tvingats upplösas eller flytta sin verksamhet utomlands. Internationella människorättsorganisationer, såsom Amnesty International, har rapporterat om en försämring av mänskliga rättigheter i Hongkong sedan lagens införande.
Europeiska unionen har uttryckt djup oro över lagens införande och dess konsekvenser för Hongkongs autonomi och de mänskliga rättigheterna i regionen. I ett uttalande från juli 2020 betonade EU vikten av att upprätthålla Hongkongs höga grad av autonomi och respekten för de grundläggande friheterna.
Sammanfattningsvis har Hongkongs nationella säkerhetslag från 2020 haft omfattande konsekvenser för stadens politiska landskap och civilsamhälle, med betydande inskränkningar av yttrandefriheten och det politiska utrymmet. Lagen fortsätter att vara föremål för internationell kritik och oro över dess inverkan på Hongkongs autonomi och de mänskliga rättigheterna i regionen.
Utrikespolitiska institutetAmnesty
Europeiska rådet
Hongkong 47
”Hongkong 47” är en grupp av 47 prodemokratiska aktivister och politiker i Hongkong som åtalades för konspiration att begå omstörtande verksamhet enligt den nationella säkerhetslagen som infördes av Peking 2020. Anklagelserna härrör från deras deltagande i ett inofficiellt primärval i juli 2020, där syftet var att identifiera kandidater som kunde vinna majoritet i det kommande lagstiftningsvalet. Myndigheterna hävdade att detta utgjorde ett försök att undergräva regeringen.
I januari 2021 arresterades 55 personer, inklusive aktivister, tidigare lagstiftare, socialarbetare och akademiker, för deras inblandning i primärvalet. Av dessa åtalades 47 formellt i februari 2021 för konspiration att begå omstörtande verksamhet. Rättegången, som beskrivs som den största under den nationella säkerhetslagen, inleddes i februari 2023 och avslutades i december samma år.
Hongkongs högsta domstol dömde idag 19 november 45 personer av gruppen till fängelsestraff på upp till 10 år.
Fallet har väckt internationell uppmärksamhet och kritik, där många ser det som ett tecken på den krympande politiska friheten i Hongkong under den nationella säkerhetslagen. Kritiker menar att lagen används för att tysta opposition och begränsa yttrandefriheten i staden.
Wikipedia
Reuters
