Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har utfärdat arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, tidigare försvarsminister Yoav Gallant och Hamas militärbefälhavare Mohammed Deif. De anklagas för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under den pågående konflikten i Gaza och Israel.
ISRAEL/GAZA | Internationella brottmålsdomstolen (ICC) meddelade på torsdagen att den har utfärdat arresteringsorder för Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister, tidigare försvarsminister Yoav Gallant och Hamas militärbefälhavare Mohammed Deif. Beslutet, som väckt starka reaktioner både i och utanför regionen, gäller påstådda ”brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser” som begåtts mellan den 7 oktober 2023 och 20 maj 2024.
Enligt ICC:s uttalande finns det ”rimliga skäl” att tro att Netanyahu och Gallant ”avsiktligt och medvetet berövade civilbefolkningen i Gaza på föremål som är oumbärliga för deras överlevnad, inklusive mat, vatten och medicin.” Detta inkluderar även förnödenheter som bränsle och elektricitet, vilka klassas som oumbärliga för grundläggande mänskliga behov.
Netanyahu och Gallant har båda fördömt ICC:s åtgärder. Israels premiärminister likställde domstolens beslut med ”en modern Dreyfus-rättegång”, en historisk referens till den felaktiga domen mot en judisk officer i Frankrike på 1900-talet. ”Israel avvisar häftigt de absurda och falska handlingar och anklagelser mot det från Internationella brottmålsdomstolen,” står det i ett uttalande från Netanyahus kontor, rapporterar Jewish News Syndicate.
Mohammed Deif, militärbefälhavare för Hamas, är också föremål för ICC:s arresteringsorder. Han anklagas för allvarliga brott, inklusive mord, tortyr och sexuellt våld. Trots rapporter om att Deif dödades i ett israeliskt flyganfall i juli, valde ICC att utfärda ordern och konstaterade att det saknas tillräcklig information för att bekräfta hans död.
Hamas välkomnade ICC:s åtgärder som ”ett viktigt steg mot rättvisa”. Bassem Naim, medlem i Hamas politiska byrå, kommenterade:
– Det är ett viktigt steg mot rättvisa och kan leda till upprättelse för offren i allmänhet, men det förblir begränsat och symboliskt om det inte stöds med alla medel av alla länder runt om i världen, rapporterar Al Jazeera.
Konflikten, som eskalerade efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023, har hittills orsakat omfattande mänskligt lidande. Hamas-ledda attacker resulterade i 1 139 dödsfall i Israel, medan över 200 personer togs som gisslan. I Gaza rapporterar hälsoministeriet att minst 44 056 palestinier har dödats och över 104 000 har skadats sedan konflikten inleddes. Striderna har också lett till omfattande förstörelse av civil infrastruktur, vilket förvärrar den humanitära krisen i området.
ICC:s beslut markerar en betydande utveckling i det internationella rättssystemets hantering av konflikten. Även om Israel inte är medlem i ICC och därmed inte erkänner dess jurisdiktion, innebär beslutet ökad press på både Israel och Hamas att svara på anklagelserna.
Arresteringsordern innebär att de 120 länder som är del av ICC-samarbetet och har ratificerat den så kallade Romstadgan måste gripa Israels premiärminister om denne kommer dit.
EU:s medlemsländer respekterar ICC:s ”bindande beslut”, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell.
USA:s president Joe Biden har kraftigt kritiserat den arresteringsorder som Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har utfärdat mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
”ICC:s arresteringsorder mot israeliska ledare är skandalös”, sade Biden i ett uttalande.
Han betonade också att det inte finns några likheter mellan Israel och Hamas: ”Låt mig återigen vara tydlig: vad ICC än antyder finns det ingen likhet, ingen alls, mellan Israel och Hamas. Vi kommer alltid att stå med Israel gentemot hot mot dess säkerhet.”
Internationella brottmålsdomstolen
Internationella brottmålsdomstolen (ICC), med säte i Haag, Nederländerna, är en permanent internationell domstol som skapades för att åtala individer för de allvarligaste internationella brotten, inklusive folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och aggression. Domstolen inrättades den 1 juli 2002, efter att Romstadgan, dess grundläggande rättsliga dokument, trädde i kraft. ICC är den första internationella domstolen med global jurisdiktion att utkräva ansvar för brott av denna omfattning.
Domstolen har för närvarande 123 medlemsstater, vilket inkluderar en majoritet av världens nationer. Dock är vissa länder, som USA, Kina, Indien och Israel, inte parter till Romstadgan. ICC kan bara utreda och åtala brott som begås på en medlemsstats territorium eller av dess medborgare, om inte FN:s säkerhetsråd hänvisar ett fall till domstolen.
ICC:s åklagare har befogenhet att inleda utredningar på eget initiativ, efter hänvisningar från medlemsstater eller FN:s säkerhetsråd. Åklagarens arbete omfattar att samla bevis, identifiera misstänkta och presentera målen inför domstolen. Domstolens mål är att säkerställa rättvisa för offer och avskräcka framtida brott.
Bland domstolens mest profilerade fall finns utredningar och rättegångar kopplade till konflikter i Demokratiska republiken Kongo, Darfur (Sudan), Centralafrikanska republiken, och nyligen, Rysslands invasion av Ukraina. ICC har också utfärdat arresteringsorder mot flera framstående individer, inklusive den tidigare sudanesiske presidenten Omar al-Bashir för folkmord och brott mot mänskligheten i Darfur.
Domstolen har mött både framgångar och kritik. Förespråkare menar att ICC är ett avgörande steg för internationell rättvisa, medan kritiker påpekar att dess arbete är tidskrävande och att den ofta saknar samarbete från stater. Dessutom har domstolen anklagats för att fokusera oproportionerligt mycket på Afrika.
ICCUN
