KONFLIKTER | En ny rapport från Conflict Intensity Index (CII) visar att konfliktdrabbade områden nu täcker 4,6 procent av världens landmassa, motsvarande 6,15 miljoner kvadratkilometer – nästan dubbelt så stort som Indien. Det är en ökning med 65 procent jämfört med 2021, en alarmerande utveckling som speglar både geografisk expansion och ökad intensitet i väpnade konflikter världen över. Dödsfallen relaterade till konflikter förväntas också nå en ny topp 2024, med uppskattningsvis över 200 000 döda, en ökning med 29 procent på tre år.

De mest intensiva konfliktzonerna är Mellanöstern och Ukraina, men Afrika söder om Sahara står för den största geografiska spridningen. Regionen har sett sin ”konfliktkorridor” dubbleras i storlek sedan 2021, och den sträcker sig nu från Mali i väster till Somalia i öster. Totalt påverkas 14 länder i Sahel och Östafrika av väpnat våld, vilket motsvarar 10 procent av regionens landmassa, eller 2,5 miljoner kvadratkilometer. I Burkina Faso är hela 86 procent av landets yta indragen i konflikter mellan statliga styrkor och militanter. Samtidigt har konflikterna i Etiopien och Sudan vuxit med över 20 respektive 30 procent, och i Nigeria påverkas nu 44 procent av territoriet av väpnat våld, rapporterar det globala riskanalysföretaget Verisk Maplecroft, som står bakom rapporten.

Utöver Afrika belyser rapporten ökade konflikter i Asien och Latinamerika. Myanmar, som sedan militärkuppen 2021 plågats av inbördeskrig, har rasat på indexet CII:s ranking från plats 19 till 2 bland de mest konfliktfyllda länderna. Gängvåld i Haiti och Ecuador har också eskalerat och klassificeras nu som interna konflikter. Mellanöstern är fortsatt en central drivkraft för globala konflikter, med Israel, Palestina, Libanon, Syrien och Jemen rankade bland de tio högsta riskområdena. Särskilt oroande är utvecklingen efter Hamas attack mot Israel i oktober 2023, där konflikten riskerar att sprida sig till fler länder i regionen.

Ukraina fortsätter att vara en avgörande brännpunkt för globala spänningar. Sedan Rysslands invasion i februari 2022 har andelen ukrainskt territorium som påverkas av strider ökat från 8,6 procent till 70,5 procent. Samtidigt har konflikten spridit sig över gränsen, med ryskt territorium som nu upplever tio gånger mer väpnat våld än tidigare, på grund av ukrainska drönarattacker och militära räder.

De mänskliga och ekonomiska kostnaderna för konflikterna är enorma. Enligt FN har över 120 miljoner människor tvingats på flykt på grund av konflikter, våld eller förföljelse, en dramatisk ökning på bara några år. I Ukraina har kriget orsakat skador för över 152 miljarder dollar, och återuppbyggnaden förväntas kosta ytterligare 500 miljarder dollar. I Gaza uppskattas kostnaden för återuppbyggnad till över 80 miljarder dollar.

Globala leveranskedjor har också drabbats hårt. Rysslands invasion av Ukraina har stört handeln med energi, gödningsmedel och jordbruksprodukter, medan konflikten i Mellanöstern hotar sjöfarten i Röda havet. Houthirebellernas attacker på västerländska fartyg har redan lett till högre frakt- och försäkringskostnader.

Den ökade globala konflikten speglar också geopolitiska spänningar i Indo-Stillahavsområdet, som pekas ut som en potentiell framtida konfliktzon. Högriskkonflikter identifieras mellan Kina och Taiwan, Nord- och Sydkorea samt Kina och Filippinerna, där riskerna för eskalering är påtagliga.

Rapporten avslutar med en varning: den senaste tidens uppgång i väpnade konflikter visar inga tecken på att avta. Tvärtom kan situationen förvärras innan några verkliga förbättringar sker. Situationen kräver global samordning och snabba åtgärder för att mildra de humanitära och ekonomiska konsekvenserna av det ökande våldet.