Uppmaningar om höjda skatter för de superrika har fått genomslag runt om i världen, och även konservativa regeringar, som den i Italien, ansluter sig till trenden. Giorgia Melonis högeradministration i Italien har nyligen fattat beslutet att fördubbla den så kallade "platta skatten" på inkomster för rika utländska invånare.
EKONOMI | Italiens strategi med låga skatter på utländska inkomster har visat sig vara framgångsrik, med 1 186 rika individer som valt att göra landet till sin skattehemvist. Trots denna framgång har det väckt protester, och nu har den italienska regeringen valt att ändra kurs. Ekonomiminister Giancarlo Giorgetti har öppet uttryckt att Italien nu motsätter sig idén om att länder ska konkurrera genom att erbjuda ”skattetjänster” till de rika, skriver The Guardian.
Den globala diskussionen om beskattning av superrika har intensifierats, särskilt med tanke på retoriken från USA:s president Joe Biden, som gjorde kampen mot de superrika till ett centralt tema i sin omvalskampanj. Innan Biden steg åt sidan till förmån för Kamala Harris som Demokratiska partiets kandidat, hade han gjort klart att en global förmögenhetsskatt borde införas.
Rebecca Gowland, verkställande direktör för Patriotic Millionaires UK, en påtryckningsgrupp som arbetar för att minska extrem rikedom, kommenterade:
– Jag tror inte att jag har sett en så stor förändring i berättelsen kring skatten på förmögenhet som jag har gjort under de senaste tre åren. Hon tillägger:
– Och det som hände på G20 är otroligt spännande. Det finns ingen konkret policy, men det finns enighet från en lång rad länder om att frågan måste tas på allvar och det är ett enormt steg framåt.
Beskattning prioriterad fråga
G20, som bildades efter finanskrisen 2008 för att samordna återuppbyggnaden av den globala ekonomin, har medlemmar från alla världens hörn, inklusive Saudiarabien, Mexiko, Turkiet, Indonesien, USA, Kina, Frankrike och Storbritannien. Den nuvarande värden, Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva, har lyft upp beskattning av förmögenheter som en prioriterad fråga på G20:s agenda.
Da Silva har även bjudit in den franske ekonomen Gabriel Zucman för att ge råd till G20 om hur man kan beskatta de superrika på ett sätt som kan accepteras av alla länder. Zucmans rapport, ”Minsta effektiva skattestandard för individer med ultrahöga nettoförmögenheter”, påpekar att miljardärer för närvarande betalar i genomsnitt endast 0,3 procent i skatt på sin förmögenhet. Zucman föreslår att en minimiskatt på 2 procent av förmögenheten för världens miljardärer skulle kunna generera 2000-2500 miljarder kronor per år i skatteintäkter från cirka 3 000 skattebetalare globalt.
Ett växande antal länder överväger att införa eller höja skatter på de ultrarika, och många ser på Spaniens senaste initiativ som en modell. Under ledning av den socialistiske premiärministern Pedro Sánchez införde Spanien i slutet av 2022 en tillfällig ”solidaritets”-förmögenhetsskatt. Denna skatt, som tas ut under 2023 och 2024, riktar sig mot de 0,5 procent rikaste hushållen med en nettoförmögenhet som överstiger 35 miljoner kronor.
Finansiera klimatomställningen
Enligt kampanjgruppen Tax Justice Network skulle en liknande skatt på de 0,5 procent rikaste hushållen globalt, med en skattesats på mellan 1,7 procent och 3,5 procent , kunna generera upp till 22 biljoner kronor i skatteintäkter. Om sådana skatter införs på bred front skulle de kunna bidra med biljoner dollar årligen, pengar som kampanjgrupper föreslår bör användas för att finansiera klimatomställningen.
Trots att det finns farhågor om att de ultrarika skulle kunna flytta till länder med lägre skatter, har Tax Justice Network pekat på bevis som motsäger detta. Tidigare reformer av förmögenhetsskatter i länder som Sverige, Norge och Danmark har endast lett till en mycket liten migration av rika individer.
Även om Italien har valt att fördubbla skatten för utländska rika invånare, är det inte ensamt i Europa när det gäller att skärpa skattepolitiken för de förmögna. Norge har i många år haft en förmögenhetsskatt, och när landets regering höjde skatten från 0,85 procent till 1,1 procent år 2023, rapporterade lokala tidningar om en utvandring av superrika till länder som Schweiz.
Spanien har samtidigt återinfört en förmögenhetsskatt som riktar sig mot förmögenheter över 35 miljoner kronor, där skattesatsen kan nå upp till 3,5 procent beroende på individens förmögenhet. Detta har lett till liknande rubriker om miljonärer som lämnar landet för mer skattevänliga destinationer.
Fristad för rika
Schweiz, som länge har varit en fristad för rika individer tack vare sina låga skatter, har också känt av trycket. Gröna aktivister i landet hävdar att de rika har undgått sitt ansvar för länge och att Schweiz måste öka sina utgifter för att hantera klimatkrisen. Den schweiziska ungdomssektionen av Socialdemokraterna har föreslagit en arvsskatt på 50 procent på gods värda mer än 600 miljoner kronor, med syfte att finansiera en ekologisk omstrukturering av ekonomin. Förslaget har fått stöd av 130 000 namnunderskrifter och kommer sannolikt att bli föremål för en rikstäckande folkomröstning inom de kommande två åren.
Trots det ökande trycket för att beskatta de superrika är många regeringar oroliga för att dessa åtgärder kan driva iväg rika investerare till andra länder utanför G20. Singapore och Förenade Arabemiraten har blivit populära destinationer för förmögna individer tack vare sina låga skatter och attraktiva affärsklimat.
Christian Hallum, senior skattepolitisk rådgivare på Oxfam, framhåller att G20-länderna måste stå emot hotet om en exodus av de rika.
– Alla i den översta 1 procenten har tjänat extremt bra i decennier och betalat lägre effektiva skattesatser än de flesta hushåll, säger han Hallum.
Bekämpa global fattigdom
Oxfam vill att även ”centimillionaires”, personer med en förmögenhet på över 100 miljoner dollar, ska inkluderas i dessa skatteåtgärder, och att intäkterna ska användas för att bekämpa global fattigdom.
– Vi är alla otroligt exalterade över vad som hände vid G20:s finansministermöte och avsikten att beskatta de superrika. Men medan 2 procent är bättre än ingenting, är det i den lägre delen av våra ambitioner. Det måste göras en enorm ansträngning för att ta itu med global fattigdom och vi måste göra nätet bredare, säger Hallum.
Med ett globalt skatteklimat i förändring ser vi hur trycket på de superrika ökar, och flera länder tar steg för att säkerställa att dessa individer betalar sin rättvisa andel. Spanien har särskilt framstått som en förebild med sin ”solidaritets”-förmögenhetsskatt, och bevisen pekar på att sådana skatter kan generera betydande intäkter globalt, särskilt om de används för att finansiera klimatomställningen. Frågan om hur man bäst beskattar de mest förmögna är dock fortfarande öppen, och det återstår att se hur långt länderna är villiga att gå i denna strävan. I slutändan handlar det om att balansera behovet av rättvisa skattesystem med risken för att driva bort de rika till mer skattevänliga regioner.
