Human Rights Watch riktar skarp kritik mot de georgiska myndigheterna för att inte ha genomfört effektiva utredningar av de våldsamma attacker som under de senaste månaderna riktats mot medborgare och politiska aktivister. Organisationen varnar för att straffriheten riskerar att bana väg för ytterligare politiskt motiverat våld och instabilitet inför landets parlamentsval som ska hållas i oktober 2024.
GEORGIEN | Sedan slutet av april har över ett dussin aktivister blivit föremål för våldsamma attacker av oidentifierade gärningsmän. I många av dessa fall har offren ådragit sig allvarliga huvudskador och andra skador som krävt sjukhusvård, rapporterar Human Right Watch.
Attackernas omfattning och frekvens har skapat oro bland såväl allmänheten som internationella observatörer, särskilt då de flesta incidenterna inträffade på offentliga platser, med vittnen och övervakningskameror i närheten. Trots att polisen formellt har inlett utredningar i de flesta fallen har inga misstänkta identifierats eller gripits, vilket Human Rights Watch menar är en indikation på att nödvändiga utredningsåtgärder inte vidtas för att ställa de ansvariga till svars.
Straffrihet för dessa attacker riskerar att uppmuntra till ytterligare politiskt våld och instabilitet inför landets parlamentsval i oktober 2024, varnar Human Rights Watch:
– Ett mönster av trakasserier och hot mot aktivister, oberoende medier och regeringskritiker, om de lämnas ostraffade, riskerar att uppmuntra illvilliga aktörer att eskalera våldet under månaderna före Georgiens kommande val, säger Hugh Williamson, HRW-chef för Europa och Centralasien
En majoritet av de drabbade aktivisterna hade öppet kritiserat den kontroversiella ”utländsk agent”-lagen som det regerande partiet, Georgisk Dröm – Demokratiska Georgien, införde i april 2024. Lagen antogs sex veckor senare trots att president Salome Zurabishvili lade in sitt veto. Georgisk Dröm åsidosatte vetot den 28 maj, vilket ledde till några av de största fredliga protesterna i Georgien under de senaste decennierna. Dessa protester möttes dock av vad som beskrivs som omotiverad användning av våld från polisens sida.
Lagen om ”utländsk agent” kräver att organisationer och medier som får över 20 procent av sin finansiering från utländska källor registrerar sig som ”organisationer som tjänar en främmande makts intresse.” Kritiker menar att lagen är ett verktyg för att marginalisera och misskreditera icke-statliga organisationer och medier som är kritiska mot regeringen. Georgisk Dröms ledare har i offentliga uttalanden klargjort att de avser att använda lagen mot grupper och medier som kritiserar regeringen, förespråkar rättigheter för HBTQ-personer, eller bedriver annat arbete som ogillas av myndigheterna.
Human Rights Watch har dokumenterat sex av attackerna i huvudstaden Tbilisi och kräver att de georgiska myndigheterna omedelbart vidtar åtgärder för att utreda dessa händelser och säkerställa att de skyldiga ställs inför rätta.
– Straffrihet för attacker mot regeringskritiker sänder en omisskännlig signal om att myndigheterna tolererar politiskt motiverat våld när det tjänar deras intressen, säger Hugh Williamson, från Human Rights Watch:
Med det stundande parlamentsvalet och ökande politiska spänningar i landet uppmanar Human Rights Watch och andra människorättsorganisationer Georgiens regering att fördöma våldet och skydda yttrandefriheten.
– Myndigheterna kan undvika att skicka den här signalen genom att genomföra snabba, grundliga och effektiva utredningar som kan identifiera enskilda angripare, menar Williamson.
”Utländsk agent”-lagen
Den georgiska ”utländsk agent”-lagen antogs av det regerande partiet Georgisk Dröm i april 2024, trots ett veto från president Salome Zurabishvili som försökte stoppa den. Lagen kräver att organisationer och medier som får mer än 20 procent av sin finansiering från utländska källor måste registrera sig som ”organisationer som tjänar en främmande makts intresse”. Syftet med lagen är att öka transparensen kring utländskt inflytande, men kritiker menar att den används för att tysta oppositionella röster och försvåra arbetet för organisationer som är kritiska mot regeringen. Enligt Georgisk Dröm är lagen nödvändig för att skydda landets suveränitet och säkerhet, men motståndare hävdar att den liknar liknande lagar i andra länder som används för att inskränka yttrandefriheten och föreningsfriheten .
Införandet av lagen har lett till omfattande protester i landet, och flera människorättsorganisationer, däribland Human Rights Watch och Amnesty International, har uttryckt oro över dess konsekvenser för det civila samhället i Georgien. Enligt Human Rights Watch har lagen redan lett till trakasserier och hot mot aktivister, och det finns rapporter om omotiverat polisvåld i samband med de protester som uppstått till följd av lagens införande. Dessutom har Venedigkommissionen, Europarådets rådgivande organ i konstitutionella frågor, kritiserat lagen och menar att den bryter mot internationella normer och principer för mänskliga rättigheter, inklusive rätten till yttrandefrihet och föreningsfrihet .
Lagen har väckt internationell uppmärksamhet och kritik. EU och USA har båda uttryckt oro över att den kan användas för att inskränka det demokratiska utrymmet i Georgien och undergräva landets relationer med västvärlden. Kritiker menar att Georgisk Dröm använder lagen som ett verktyg för att stärka sitt grepp om makten inför parlamentsvalet i oktober 2024. Lagen hotar att skapa ytterligare splittring i det georgiska samhället och kan försvåra landets väg mot medlemskap i EU och NATO, vilket länge har varit en mål för Georgien.
Human Rights WatchAmnesty International
Venedigkommissionen
Europarådet
EU Observer
BBC News
