Venezuelas nationalförsamling har antagit en ny lag som stramar åt kontrollen över icke-statliga organisationer, vilket möts av skarp kritik för att ytterligare inskränka medborgerliga fri- och rättigheter i landet.
VENEZUELA Förra veckan röstade Venezuelas regeringspartikontrollerade nationalförsamling enhälligt igenom den omstridda ”lagen för kontroll, reglering, verksamhet och finansiering av icke-statliga och relaterade organisationer”, allmänt känd som ”anti-NGO-lagen”. Lagförslaget, som har varit föremål för intensiv debatt, ger regeringen omfattande befogenheter att övervaka och kontrollera NGO:s, vilket väckt stark oro både inom landet och internationellt, skriver Amnesty International.
Lagen innebär att alla icke-statliga organisationer i Venezuela måste rapportera om sina bidragsgivare, både nationella och internationella. Detta krav har mötts med stark kritik från människorättsorganisationer, som menar att det kommer att leda till att många NGO:s tvingas stänga ner sin verksamhet på grund av den administrativa bördan och risken för repressalier. Dessutom varnar man i lagtexten för att organisationer som på något sätt anses främja ”fascism, intolerans eller hat av rasistiska, etniska, religiösa, politiska, sociala, ideologiska eller könsskäl” inte kommer att tillåtas registrera sig i landet.
Ana Piquer, Amerikachef på Amnesty International, uttrycker djup oro över lagens konsekvenser:
– ”Anti-NGO-lagen” kränker uppenbart föreningsfriheten och rätten att delta i offentliga angelägenheter, bland andra rättigheter. Det markerar ännu ett tillslag från Nicolás Maduros regering mot de som kämpar för mänskliga rättigheter i Venezuela. Denna lag äventyrar själva existensen och funktionen hos gemenskaps-, humanitära, och mänskliga rättighetersorganisationer med dess tvetydiga artiklar, som skulle kunna användas för att tillämpa alltför hårda straff och till och med godtyckligt förbjuda organisationer i massor.
Lagförslaget lades fram av Diosdado Cabello, det regerande socialistpartiets näst högste ledare, under 2023, och röstades igenom bara drygt två veckor efter att landets valmyndighet utropade Nicolás Maduro som segrare i presidentvalet 28 juli.
Internationellt har reaktionerna varit starka. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Turk, uppmanade de venezuelanska myndigheterna att inte anta ”dessa eller andra lagar som undergräver det medborgerliga och demokratiska rummet i landet” rapporterar Reuters.
Lagen kritiseras också för att vara ett verktyg för att ytterligare undergräva de NGO:er som spelar en avgörande roll i att dokumentera brott mot mänskligheten och bistå utsatta grupper i landet. Ana Piquer understryker vikten av dessa organisationers arbete:
– I den nuvarande krisen efter valet har människorättsorganisationer lett uppropet mot dussintals dödade och tusentals godtyckliga arresteringar av demonstranter och aktivister som är kritiska till Nicolás Maduros regering. Godkännandet av denna lag syftar till att hindra det venezuelanska civila samhället från att fortsätta att stå vid sidan av offren och ge hjälp på ett sätt som myndigheterna inte kan. Den är utformad för att stoppa dessa organisationer från att fördöma den komplexa humanitära krisen som uppslukar landet, såväl som de möjliga brotten mot mänskligheten som orkestrerats av Nicolás Maduros regering. Denna lag är ännu en punkt på listan över verktyg för politisk förföljelse som Internationella brottmålsdomstolens åklagare redan utreder.
Advokaten Ali Daniels, meddirektör för juridisk advocacy-gruppen Acceso a la Justicia, varnar också för lagens konsekvenser:
– I slutändan vill de förtrycka icke-statliga organisationer med det här lagförslaget, vilket utgör en del av den repressiva vågen efter den 28 juli och som syftar till att definitivt slå ner på det civila utrymmet, säger Daniels.
