Internationella krav på en tvåstatslösning, inrikespolitiska konflikter och en stor majoritet som vill se hans avgång. Snaran dras åt kring Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
– Jag har svårt att se att han själv skulle avgå, säger statsvetaren Isabell Schierenbeck.
ISRAEL | Över 25 500 människor, de flesta kvinnor och barn, har dödats i Gaza sedan Israel förklarade krig mot Hamas efter terrorattacken mot Israel 7 oktober, enligt de Hamasstyrda myndigheterna i Gaza.
Och under fredagen ska Internationella domstolen (ICJ) i Haag ge ett preliminärt utslag i rättsprocessen där Israel anklagas för folkmord.
Maktspelare som tidigare talat om “Israels rätt att försvara sig” har nu börjat skärpa sitt tonläge. Men den ändrade retoriken handlar framför allt om vad som ska ske när kriget är över – och inte om Israels krigföring, enligt Isabell Schierenbeck, Mellanösternforskare och professor vid Göteborgs universitet.
USA, EU och tunga arabländer har på senare tid blivit alltmer tydliga med att en tvåstatslösning är enda alternativet. En palestinsk stat efter kriget i Gaza kommer inte på fråga för Israel, sade Netanyahu nyligen.
Krav från högerextrema
Huvudorsaken är den koalitionsregering som Netanyahu sitter i, där högerextrema partier som vill annektera både Gaza och Västbanken ingår, påpekar Schierenbeck.
– Netanyahu är helt beroende av regeringen för att sitta kvar. Han sitter i den här regeringen för att det är enda regeringen han kan forma och måste då tillmötesgå kraven som ges av bosättarpartierna, och även de delar av Likud som är mer högerorienterade, säger hon.
Det så kallade krigskabinettet, som leder kriget på obestämd tid och där även personer som inte ingår i regeringen sitter, har delvis en annan uppfattning, framhåller hon.
”Enormt lågt stöd”
I Israel har kritiken bland befolkningen framför allt präglats av vad som anses vara ett misslyckande för premiärministern att få de israeler som fortfarande är tillfångatagna i Gaza fria. Den 7 oktober togs runt 250 personer som gisslan av Hamas, varav 27 tros ha dödats och omkring 100 har frigivits, enligt israeliska uppgifter.
– Han har enormt lågt stöd och en väldigt stor andel vill också ha ett nyval direkt efter kriget. Men nu hör vi också fler och fler röster som vill se ett nyval, eller en ombildning av regeringen, under kriget, säger Isabell Schierenbeck.
Det tyder på att han inte har lyckats bli den person som under ett pågående krig förenar befolkningen.
Kan det bli så att han väljer att avgå?
– Jag tror inte att han väljer att avgå, men det kan komma till en punkt där tillräckligt många inte stöttar honom så att han tvingas göra det.
Fakta: Benjamin Netanyahu
Född 1949 i Tel Aviv. Växte upp i Jerusalem, utbildad i USA. I armén tjänstgjorde Netanyahu i en elitstyrka från 1967 till 1973, då han lämnade militären med kaptensgrad.
Hans bror Yonatan ingick i samma elitstyrka. 1976 dödades brodern i ett försök att frita israelisk gisslan ombord ett kapat plan i Uganda. Något år senare flyttade Netanyahu hem från USA och gav sig in i politiken.
Ledare för högerpartiet Likud, premiärminister i Israel 1996–1999 och 2009–2021. Och 2022 kom han tillbaka till makten efter att ha pusslat ihop en brokig koalition med bland annat små extremistpartier.
Den processen bidrog till synen på Netanyahu som en makthungrig politiker. Bilden har stärkt ytterligare av en seglivad rättsprocess där han anklagas för korruption. Före Gazakriget dominerades Israels politik i år av regeringens försök att flytta makt från domstolarna till politiken – något som utlöste jättelika gatuprotester, och anklagelser om att premiärministern ville vingklippa rättsväsendet för att rädda sitt eget skinn.
