FN:s säkerhetsråd har under det senaste decenniet varit oförmöget att agera i flera internationella kriser, där särskilt Ryssland och USA anklagas för att ha missbrukat sin vetorätt. Detta har hindrat fredsframsteg i konflikter som Syrien, Ukraina och det ockuperade palestinska territoriet, enligt en ny Oxfam-rapport.
FN | En ny rapport från Oxfam, Vetoing Humanity, avslöjar att majoriteten av de veto som lagts i FN:s säkerhetsråd (UNSC) under de senaste tio åren har riktats mot framförallt tre konflikter. Av de 30 veton som användes för att blockera FN-aktioner rörande konflikter, har 27 varit relaterade till det ockuperade palestinska territoriet, Syrien och Ukraina. Rapporten anklagar FN:s fem permanenta medlemmar (P5) – Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA – för att ha utnyttjat sina privilegierade positioner i säkerhetsrådet för att främja sina egna geopolitiska intressen, ofta på bekostnad av internationell fred och säkerhet.
– Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA tog ansvar för global säkerhet vid FN:s säkerhetsråd i vad som nu är en svunnen kolonialtid. Motsägelserna i deras agerande som domare och jury i sina egna militära allianser, intressen och äventyr är oförenliga med en värld som söker fred och rättvisa för alla, säger Oxfams internationella verkställande direktör Amitabh Behar, i ett pressmeddelande.
Rapporten pekar på flera tillfällen då dessa veton haft allvarliga konsekvenser för civilbefolkningar. Ett exempel är Rysslands veto 2023 mot en resolution som skulle ha förlängt gränsöverskridande bistånd till norra Syrien, vilket resulterade i att miljontals människor blev utan livsviktigt humanitärt stöd. Samtidigt har USA använt sitt veto vid flera tillfällen för att blockera resolutioner som uppfattats som ogynnsamma för Israel, trots att FN:s generalförsamling under det senaste decenniet antagit minst 77 resolutioner som stöder palestiniernas rättigheter och ett slut på ockupationen.
Rapporten lyfter även fram hur en befogenhet kallad ”penn-hållandet” som de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd har, som ger dem möjlighet att leda förhandlingar och formulera resolutioner, vilket har gett ett oproportionerligt inflytande över viktiga beslut i UNSC. Storbritannien har exempelvis varit den dominerande pennhållaren när det gäller Jemen, medan Frankrike har haft stort inflytande över resolutioner om Mali.
Samtidigt ökar de humanitära behoven världen över, och det humanitära biståndet kämpar för att hålla jämna steg. Oxfam rapporterar att det globala antalet människor i behov av humanitärt stöd har fyrdubblats det senaste decenniet, samtidigt som finansieringen har halkat efter. FN:s vädjan om humanitärt bistånd uppgick 2023 till över 56 miljarder dollar, men mindre än hälften av detta belopp täcktes.
Oxfam uppmanar nu till omfattande reformer av FN:s säkerhetsråd, inklusive ett avskaffande av vetorätten för de permanenta medlemmarna och ett utvidgat medlemskap för att göra rådet mer representativt.
– Vi behöver en ny vision för ett FN-system som uppfyller dess ursprungliga ambitioner och som är anpassat för dagens verklighet, säger Amitabh Behar:
– Ett råd som arbetar för den globala majoriteten, inte ett fåtal mäktiga. Det här börjar med att avsäga sig P5:s vetorätt och privilegium för penninnehav och att utöka medlemskapet till fler länder.
FN:s säkerhetsråd
FN:s säkerhetsråd (UNSC) är ett av de sex huvudsakliga organen inom Förenta nationerna (FN) och har som huvudsaklig uppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Säkerhetsrådet bildades efter andra världskriget, genom FN-stadgan som trädde i kraft den 24 oktober 1945. Säkerhetsrådet har unika befogenheter inom FN, såsom att besluta om sanktioner, godkänna militära ingripanden och upprätta fredsbevarande operationer. Dessutom kan säkerhetsrådet ge mandat för resolutioner som är bindande för alla FN:s medlemsstater.
Struktur och mandat
Säkerhetsrådet består av 15 medlemmar: fem permanenta och tio icke-permanenta. De fem permanenta medlemmarna, som också har vetorätt, är:
USA
Ryssland
Kina
Frankrike
Storbritannien
De permanenta medlemmarna fick sina platser i rådet efter andra världskriget, då de var segrarmakter och hade en avgörande roll i bildandet av FN. Dessa länder har vetorätt, vilket innebär att om någon av de permanenta medlemmarna röstar emot en resolution (lägger in ett veto), kan resolutionen inte antas, även om alla andra medlemmar i rådet skulle rösta för den. Denna vetorätt har ofta varit föremål för kritik, då den har använts för att blockera resolutioner som många andra medlemsstater stöder, särskilt i samband med konflikter där permanenta medlemmar har starka intressen.
De tio icke-permanenta medlemmarna väljs av FN:s generalförsamling för en tvåårsperiod och representerar olika geografiska regioner i världen. Valet sker enligt en rotation där varje region får representeras i rådet. De icke-permanenta medlemmarna har inte vetorätt men deltar i omröstningar och beslut.
Uppdrag och ansvar
Säkerhetsrådet har ett brett mandat och ansvar för att agera när internationell fred och säkerhet hotas. Enligt FN-stadgan har säkerhetsrådet befogenhet att vidta följande åtgärder:
– Införa sanktioner: Rådet kan besluta om sanktioner mot länder eller individer som hotar internationell fred och säkerhet, inklusive ekonomiska sanktioner, vapenembargon och reseförbud.
– Godkänna militär intervention: Om diplomatiska ansträngningar misslyckas, kan rådet godkänna användning av militär makt för att upprätthålla eller återställa fred. FN:s fredsbevarande styrkor, eller i vissa fall koalitioner av länder, får mandat att ingripa.
– Upprätta fredsbevarande operationer: FN har upprättat många fredsbevarande operationer genom säkerhetsrådet, där soldater och civila från olika länder arbetar för att övervaka vapenvilor, skydda civila och underlätta fredsprocesser i konfliktdrabbade områden.
Användning av vetomakt
Vetomakten hos de permanenta medlemmarna har lett till kontroverser och hinder för internationellt samarbete. Till exempel har Ryssland och USA ofta använt sin vetorätt för att blockera resolutioner som skulle kunna ha lett till ingripanden i konflikter som rör deras geopolitiska intressen. Ett exempel är USA:s upprepade veto mot resolutioner som kritiserar Israel för dess ockupation av palestinska områden. Ryssland har i sin tur använt sitt veto för att blockera resolutioner om konflikten i Syrien och Ukraina.
Vetot har lett till kritik från flera FN-medlemsstater, som menar att vetomakten gör det svårt för säkerhetsrådet att agera effektivt och rättvist i globala konflikter. Reformförslag har presenterats, där det bland annat har föreslagits att vetorätten ska begränsas i situationer som rör folkmord och krigsbrott, men sådana förslag har hittills inte fått gehör från de permanenta medlemmarna.
Reformer och kritik
Säkerhetsrådet har under många år mött krav på reformer. Ett vanligt kritikämne är att de permanenta medlemmarna med vetorätt har oproportionerligt mycket makt, vilket kan hindra rådets förmåga att agera snabbt och effektivt. Det har också föreslagits att fler länder bör få permanenta platser i rådet för att bättre representera dagens globala maktfördelning. Länder som Indien, Brasilien och Japan har nämnts som möjliga kandidater till permanenta platser.
FN:s säkerhetsråd – Britannica
Global Policy – FN:s säkerhetsråd och reformer
