KLIMAT | När Klimatpolitiska rådet i veckan presenterade sin granskning av regeringens klimatpolitik var kritiken omfattande. Expertrådet anser att regeringen inte lever upp till klimatlagens krav då den klimatpolitiska handlingsplanen bland annat bortser från etappmålen gällande utsläppen till 2030.

Men kan regeringen bryta mot lagen utan att straffas?

– Ja, säger Richard Sannerholm, lektor i juridik vid Södertörns högskola, som forskar om rättsstaten och offentlig rätt.

”Kort lag”

Enligt honom innehåller inte klimatlagen några sanktioner.

– Det är en ganska kort lag som handlar om vad regeringens klimatpolitiska arbete ska syfta till och hur det ska bedrivas. Den är väldigt allmänt hållen och säger till exempel att regeringens arbete ska vara “inriktat mot” att minska koldioxidutsläpp och vila på vetenskaplig grund, säger han.

Klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket kom till för att skapa en långsiktighet som ska göra det klimatpolitiska arbetet rättsligt bindande över längre tid än mandatperioder. Men effekten av vad den tillför utöver andra verktyg som finns är ganska liten, enligt Sannerholm.

– Om regeringen inte gör det som riksdagen förväntar sig eller om den anses göra på fel sätt kan det hanteras i vanlig ordning av konstitutionsutskottet och, som yttersta del, genom en misstroendeförklaring.

Svagheter

Lagrådet pekade på svagheter och avstyrkte förslaget till klimatlag innan den antogs. I motiveringen står bland annat att det inte finns några ”sanktioner eller andra rättsverkningar av att regeringen underlåter att fullgöra sina åligganden enligt lagen. Något rättsligt ansvar i egentlig mening synes alltså inte vara avsett.”

– Lagrådet tog också upp att det lätt kan inträffa situationer där det råder delade meningar om regeringen har fullgjort sina åligganden enligt lagen, säger Sannerholm.