HATBROTT | Brå:s senaste rapport belyser hur hatbrott mot samer skiljer sig på viktiga punkter från andra former av hatbrott. Brotten inträffar ofta inom lokala samhällen och inkluderar även attacker mot renar och rennäringen. Brottens lokala natur innebär att de oftast sker där offren bor och verkar, inklusive arbetsplatser, skolor och online.

Hatbrott mot samer tar sig även uttryck i kränkande uttalanden och stereotypa föreställningar om samiska egenskaper, riktade både mot individer och gruppen i stort.

– För en del av brotten finns många likheter med hatbrott riktade mot andra minoriteter. Brotten sker där man rör sig i vardagen även om andra kränkande ord används när det handlar om samer, säger Lisa Wallin, projektledare för studien.

Polisanmälningar avser ofta renar som blivit skjutna eller påkörda, och brottsplatserna är vanligen avlägsna med få eller inga vittnen.

– Ofta känner man den som hotar och man vill inte göra situationen värre genom att göra en polisanmälan. Ord står mot ord och förtroendet för polisen är inte alltid så högt, säger utredare Lou Huuva i ett pressmeddelande.

Många hatbrott mot rennäringen har sina rötter i markanvändningskonflikter med lokala markägare, jägare och bönder. Studien visar att sådana konflikter kan eskalera till hot och trakasserier, och att de drabbade ofta känner ökad utsatthet och otrygghet. Denna rädsla leder till att vissa samer väljer att inte öppet bära samiska klädesplagg eller prata om sitt ursprung.

Rapporten understryker behovet av ökad medvetenhet om och anmälan av hatbrott, både bland samer och inom polisväsendet.

– Det är en tydlig brist, då hatbrott utgår från fördomar och negativa föreställningar. Att öka kunskapen om samer är med andra ord grundläggande för att motverka hatbrotten. Här är till exempel skolan en viktig aktör, konstaterar Lisa Wallin.