Efter att kriget i Sudan bröt för 500 dagar sedan ut är de humanitära behoven akuta, med tiotusentals döda och miljontals på flykt. Läkare utan gränser varnar för en katastrofal situation där våld, byråkrati och regnperiodens översvämningar hindrar livsnödvändig hjälp från att nå de mest utsatta.
SUDAN | I tisdags var det 500 dagar sedan kriget i Sudan bröt ut, och samtidigt har det internationella samfundet misslyckats med att ge tillräckligt stöd för att möta de växande humanitära behoven. Konflikten, som pågår mellan Sudans armé och den paramilitära styrkan RSF, Rapid Support Forces, har lett till tiotusentals döda och skadade samt en massiv flyktingkris.
Striderna började den 15 april 2023 i huvudstaden Khartoum och har sedan dess spridit sig över landet. FN uppskattar att över 10 miljoner människor, en femtedel av landets befolkning, har tvingats fly sina hem, många upprepade gånger.
Utöver våldet hotas Sudan av en allvarlig undernäringskris, särskilt i flyktingläger som Zamzam i norra Darfur och i andra delar av Darfur som El Geneina, Nyala och Rokero.
– I dag dör barn av undernäring över hela Sudan, säger Tuna Turkmen, Läkare utan gränsers akutkoordinator i Darfur, i ett pressmeddelande. De förnödenheter som behövs akut stoppas ofta från att nå fram till patienterna.
Humanitära insatser försvåras ytterligare av byråkratiska hinder och förhalningar från de stridande parterna, liksom av den laglöshet och osäkerhet som råder i landet. I Khartoum har Läkare Utan Gränser hindrats från att få in medicinsk utrustning och internationell personal till sjukhusen i månader.
– I södra Khartoum har Läkare utan gränser blockerats från att få in medicinsk utrustning och internationell personal till sjukhusen i många månader, säger Claire San Filippo, Läkare Utan Gränsers akutkoordinator i Sudan. Det blir allt svårare att ge den sjukvård som våra patienter behöver, inklusive mödravård och akutvård.
Den årliga regnperioden förvärrar situationen ytterligare, med översvämningar som förstör vägar och broar, vilket gör det ännu svårare att nå de drabbade. Malaria, vattenburna sjukdomar, kolera och mässling sprider sig i krigets spår, och WHO rapporterar att nästan 80 procent av landets vårdinrättningar har slagits ut.
Läkare utan gränser har drabbats av flera attacker under konflikten, inklusive en incident den 22 augusti när ett hus där deras personal bodde träffades. Totalt har organisationen utsatts för 84 våldsincidenter sedan krigets början.
Organisationen uppmanar de stridande parterna och länder med inflytande över dem att skydda civila, sjukvårdspersonal och vårdinrättningar. De betonar behovet av förenklade tillståndsprocesser för humanitära insatser och uppmanar till långsiktig finansiering för att möta de enorma humanitära behoven.
– På många ställen i Sudan är Läkare utan gränser den enda internationella organisationen på plats, men vi kan inte hantera denna enorma kris på egen hand, säger Esperanza Santos, Läkare utan gränsers akutsamordnare i Port Sudan.
– Vi kämpar med att få in förnödenheter och personal till våra projekt. Det är också viktigt att säkra långsiktig finansiering till FN-organ, såväl som lokala organisationer som drar ett enormt lass i hjälpinsatserna. Vi har inte mer tid att förlora. Hjälpinsatser som når de mest behövande måste komma fram omedelbart, säger Esperanza Santos.
Läkare utan gränser understryker att utan en omedelbar upptrappning av internationellt stöd och effektiva insatser från både regeringar och humanitära organisationer, riskerar den redan katastrofala situationen att förvärras ytterligare. Humanitära kriser av denna omfattning kräver global uppmärksamhet och konkreta åtgärder för att säkerställa att hjälpen når fram till de miljoner människor som drabbats av konflikten.
