Icke-statliga organisationer anklagar EU för att ignorera vetenskapen och försumma klimatåtgärder
KLIMAT | EU står inför en stämning av Climate Action Network (CAN) Europe och Global Legal Action Network (GLAN) för att inte ha satt tillräckligt ambitiösa klimatmål inom nyckelsektorer som jordbruk, avfall, transporter och småindustri. Dessa sektorer står för över hälften av EU:s totala utsläpp av växthusgaser, och organisationerna menar att de nuvarande målen är ”grovt otillräckliga”, rapporterar The Guardian.
Stämningen lämnades in tidigare i år till EU-domstolen och processen har påskyndats. De sista skriftliga kommentarerna från de icke-statliga organisationerna lämnades in i augusti, och en muntlig utfrågning är planerad till 2025. Målet rör de årliga utsläppsgränser som fastställs av EU-kommissionen enligt förordningen om ansträngningsfördelning, ESR , en central del av EU:s klimatpolitik, som successivt skärps för varje år.
Förra året höjde EU sitt utsläppsminskningsmål för 2030 till 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. CAN Europe och GLAN hävdar dock att denna översyn inte är tillräcklig för att uppfylla EU:s egna fördrag, EU:s stadga om grundläggande rättigheter och Parisavtalet. De anser att målen inte överensstämmer med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader över förindustriella nivåer.
De icke-statliga organisationerna kritiserar också EU för att inte ha genomfört en grundläggande konsekvensbedömning av förordningen, särskilt när det gäller hur den påverkar grundläggande rättigheter som rätten till liv och miljöskydd. Förra året uppmanade de EU-kommissionen att revidera målen för att kräva en minskning av utsläppen med 40 procent fram till slutet av decenniet, men denna begäran avslogs. Kommissionen hävdade att påståendena var ogrundade och att nödvändiga bedömningar redan hade gjorts.
– Stater är skyldiga att anta vetenskapsbaserade utsläppsmål förenliga med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5C. Vi har beskrivit hur EU:s 2030-mål inte härleddes från bästa tillgängliga klimatvetenskap, en punkt som kommissionen inte ens har bestridit i sitt försvar av vårt fall. Istället har man försökt få ärendet avskrivet på grund av enbart tekniska detaljer, säger Gerry Liston, senior advokat på GLAN, i ett pressmeddelande.
Sven Harmeling, klimatchef på CAN Europe, understryker vikten av att använda alla tillgängliga medel för att pressa EU till handling:
– Vi måste använda alla tillgängliga kanaler för att driva EU-kommissionen att få EU:s klimatambition på rätt spår med sin beskärda del av Parisavtalets 1,5 graders mål. EU måste öka utsläppsminskningen och uppnå minst 65 procents minskning till 2030 om man vill vara en trovärdig aktör. Den senaste tidens acceleration i utbyggnaden av förnybar energi i många länder och relaterade kostnadsminskningar ger momentum för detta, säger Harmeling.
Organisationerna hoppas att deras fall får stöd av ett nyligen fattat beslut från den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, som i april fastslog att Schweiz underlåtelse att vidta tillräckliga åtgärder för att minska sina utsläpp av växthusgaser utgjorde ett brott mot de mänskliga rättigheterna för över 2 000 äldre schweiziska kvinnor.
EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR)
EU:s ansvarsfördelningsförordning (Effort Sharing Regulation, ESR) är en central del av unionens klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser inom sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). Dessa sektorer inkluderar jordbruk, transport, byggnader och avfall, vilka tillsammans står för ungefär 60 procent av EU:s totala utsläpp.
ESR fastställer bindande årliga utsläppsmål för varje EU-medlemsstat baserat på deras ekonomiska kapacitet och nationella förutsättningar. Målen för medlemsländerna blir mer ambitiösa över tid och syftar till att nå EU:s övergripande klimatmål för 2030, vilket är en minskning av utsläppen med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. Genom ESR tvingas medlemsstaterna vidta nationella åtgärder för att uppnå sina utsläppsmål, och misslyckande att uppfylla dessa mål kan leda till ekonomiska sanktioner och krav på ytterligare utsläppsminskningar under följande år.
Förordningen spelar en avgörande roll i att fördela ansvaret för klimatåtgärder och säkerställa att alla medlemsstater bidrar till att uppfylla EU:s klimatambitioner och internationella åtaganden under Parisavtalet.
EU Climate Action – Effort Sharing RegulationEuropean Environment Agency – Climate Change