Ett stort antal pressfrihetsorganisationer, journalistförbund och människorättsorganisationer överlämnade igår ett brev till EU-kommissionen, där de uppmanar EU att upphäva sitt associeringsavtal med Israel. Organisationerna kräver även sanktioner mot de ansvariga för de många dödsfallen bland journalister i landet, skriver Syre.
MEDIA | Totalt 60 organisationer har undertecknat brevet som kräver att EU avslutar det associeringsavtal som reglerar handel mellan EU och Israel. Anledningen är att Israel, sedan den 7 oktober, har dödat över 100 palestinska journalister i Gaza samt tre libanesiska och två israeliska journalister. Denna period är därmed den dödligaste för journalister på flera decennier.
Organisationerna lyfter fram flera allvarliga inskränkningar i pressfriheten som pågår i Israel. Bland dessa finns förbudet för oberoende medier att rapportera från Gaza, ett rekordstort antal godtyckliga frihetsberövanden av mediepersonal samt anklagelser om tortyr och misshandel av journalister. De pekar också på censur och allvarliga begränsningar av mediefriheten, samt en brist på utredningar och ansvarstagande för kränkningar som har begåtts.
– Det är dags att gå från ord till handling. I artikel 2 i associeringsavtalet mellan EU och Israel anges att deras förbindelser bygger på en respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Den israeliska regeringen trampar uppenbarligen på denna artikel, säger Julie Majerczak, chef för Reportrar utan gränsers Brysselkontor, i en kommentar.
I brevet, som finns att läsa i sin helhet på European Federation of Journalists hemsida, beskriver organisationerna de allvarliga effekterna av dessa inskränkningar:
– Journalister spelar en oumbärlig roll i att dokumentera och rapportera om krigsförbrytelser och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Den kumulativa effekten av dessa övergrepp är att skapa förutsättningar för ett informationstomrum, såväl som för propaganda och mis- och desinformation. Medan Israel hävdar att dess handlingar är att hålla sitt folk säkert, visar historien att censur och förnekande av rätten till information är en felaktig väg till fred eller säkerhet.
Organisationerna hoppas nu att EU ska ta deras oro på allvar och agera för att skydda pressfriheten och de mänskliga rättigheterna i regionen.
Associeringsavtalet mellan EU och Israel
Associeringsavtalet mellan EU och Israel är en del av EU:s bredare Europamedelhavspartnerskap och syftar till att stärka relationerna mellan EU och Israel inom flera områden. Avtalet undertecknades den 20 november 1995 och trädde i kraft den 1 juni 2000. Det omfattar samarbete inom handel, ekonomi, kultur, politik och sociala frågor och är utformat för att främja stabilitet och välstånd i regionen genom ett fördjupat samarbete och ömsesidig dialo
En central beståndsdel i associeringsavtalet är den tydliga hänvisningen till mänskliga rättigheter och demokratiska principer, som anges i artikel 2. Här fastställs att respekten för dessa principer är en väsentlig del av avtalet och en grund för de bilaterala relationerna. Detta innebär att både EU och Israel förbinder sig att upprätthålla och främja mänskliga rättigheter som en del av sitt samarbete. Avtalet ger Israel fördelaktiga handelsvillkor med EU, inklusive tullfrihet för många varor och tjänster. Som ett resultat är EU en av Israels största handelspartner, med betydande volymer av både import och export som utbyts årligen.
Associeringsavtalet omfattar också ett brett spektrum av samarbetsområden, inklusive vetenskapligt och teknologiskt samarbete, energifrågor, transporter och miljöskydd. Dessutom ger avtalet möjlighet för Israel att delta i olika EU-program och initiativ, vilket ytterligare integrerar landet i EU:s ekonomiska och politiska struktur.
Trots de ekonomiska och politiska fördelarna har associeringsavtalet också varit föremål för kritik. Kritiker påpekar att Israel genom sitt agerande mot palestinier, inklusive bosättningspolitiken och militära operationer i Gaza, inte respekterar de mänskliga rättigheter och demokratiska principer som avtalet föreskriver. Särskilt problematisk är Israels behandling av palestinska journalister och dess inskränkningar av pressfriheten, något som bryter mot de grundläggande principerna om yttrandefrihet och informationsfrihet.
Flera människorättsorganisationer och pressfrihetsgrupper har uppmanat EU att använda associeringsavtalet som ett verktyg för att sätta press på Israel att förbättra sin människorättssituation. De argumenterar för att EU bör överväga att upphäva eller omförhandla avtalet, eller införa sanktioner mot Israel om landets regering inte ändrar sin politik och respekterar de internationella människorättsnormer som associeringsavtalet bygger på.
Frågan om associeringsavtalet mellan EU och Israel är därför inte bara en fråga om ekonomiskt samarbete utan också om hur EU kan använda sina handelsrelationer för att främja mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i sina partnerländer. Det är en komplex balansgång mellan att upprätthålla goda relationer och att hålla fast vid principer om mänskliga rättigheter och rättvisa.
Europeiska unionens råd – Dokumentation om associeringsavtalEuropeiska kommissionen – EU-Israel förbindelser
ⓘ Artikeln är bearbetad med stöd av AI och faktagranskad av Tidningen Global. Läs vår AI-policy här.
