LEDARE | Just nu pågår en konflikt om marken norr om Helsingborg i Skåne. Det är det danska företaget European energy som vill bygga Sveriges största solcellspark. 230 hektar stor beräknas den bli och prislappen är på runt en miljard kronor.

Problemet är bara att platsen som de vill bygga på också råkar vara en av Sveriges bördigaste jordbruksmarker. En tredjedel av parken ska visserligen vara så kallat agrovoltaisk, vilket innebär att det ska gå att vrida på panelerna så att det blir möjligt att kombinera ytan med odling. Men trots det kommer en stor del av jordbruksytan försvinna (eller i alla fall vara obrukbar under de närmaste decennierna) om parken blir av, vilket är en anledning till att Länsstyrelsen i Skåne har sagt nej. De hänvisar också till Miljöbalken som säger att jordbruksmark ska undantas från exploatering om det inte finns viktiga samhällsintressen som inte kan uppfyllas på annat sätt. Mark- och miljödomstolen har dock sagt ja till bygget och det kommer nu att prövas av Mark- och miljööverdomstolen. 

Frågan är principiellt intressant eftersom det är två olika miljömål som kan sägas stå emot varandra. Det ena är att öka produktionen av miljövänlig el, det andra att skydda jordbruksmark, vilket är viktigt för vår självförsörjning men också kan ha betydelse för den biologiska mångfalden (så länge det inte rör sig om monokulturer). Även Naturskyddsföreningen är emot bygget av solcellsparken eftersom området ligger mitt emellan två naturreservat, istället för att dela av reservaten med solceller borde man försöka binda samman det vilda livet, menar de.  

Jordbruksmarken över hela världen håller på att minska, bland annat som en följd av ökenspridning och havsnivåhöjningar. Även i Sverige minskar den, men här handlar det framför allt om att gårdar läggs ner och att städer och bebyggelse breder ut sig, på jordbruksmarkens bekostnad. Enligt LRF har jordbruksarealen i Sverige minskat med 25 procent under de senaste hundra åren och bara mellan 2016 och 2020 försvann 30 000 hektar, varav 3 000 hektar troligen aldrig kommer gå att återställa. Allra hårdast är exploateringstrycket i just Skåne där Sveriges allra bördigaste jordar finns. I Burlövs kommun försvann exempelvis nästan en tredjedel av jordbruksmarken inom loppet av fem år och i Helsingborgs kommun försvinner årligen mark motsvarande 20–44 fotbollsplaner, enligt Sydsvenskan. 

Att bygga solparker är visserligen en bättre användning av marken än mycket annat som görs, som när man bygger stora golfbanor, flygplatser eller köpcentrum till exempel. Men likväl hade det bästa varit att lägga parken någonstans där den inte konkurrerar med mark som vi måste skydda. 

Markkonflikter har blivit allt vanligare när det gäller energiproduktion. I många fall handlar det om gruvor för att bryta mineraler som ska kunna användas i batterier. Men det har också varit konflikter kring byggen av vindkraftverk där motståndarna bland annat pekar på att den kan innebära skador på miljön runtomkring och på fågellivet. Sammanlagt visar de här olika konflikterna att det inte finns något energislag som är helt problemfritt. Det är av högsta vikt att vi ställer om vårt fossilberoende till förnyelsebar energi, men det räcker inte med att tänka att vi bara ska ersätta all den fossila energi vi förbrukar i dag med förnyelsebart. För att inte belasta miljön ännu mer än vad vi redan gör måste vi framför allt energieffektivisera och förbruka mindre. Bara så kan vi rädda både klimatet och vår livsmiljö.