En hårig huggorm, en smalnosad krokodil och en mal som kan andas på land – det är några av 742 arter som upptäckts i Kongoområdets regnskogar i centrala Afrika under de senaste decenniet.
– Oerhört glädjande, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, som släppt en rapport om fynden.
NATUR | Avskogning, klimatförändringar, skogsbränder och tjuvjakt – hoten mot jordens näst största regnskog är många. I dag försvinner arter i en takt som har fått forskare att kalla vår tidsålder för den sjätte massutrotningen. Men det finns ljusglimtar. En ny rapport från WWF beskriver 724 djur- och växtarter som har upptäckts i Kongoområdets regnskogar och beskrivits vetenskapligt under det senaste decenniet.
Bland fynden finns en ny sorts markatta, en dvärguggla och en smalnosad krokodil.
– Att vi fortfarande till och med kan hitta större djur som hittills varit okända för vetenskapen är otroligt spännande, säger Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF i ett pressmeddelande.
Arterna har upptäckts av forskare och naturvårdsorganisationer mellan år 2013 och 2023. De flesta av dem är växter, däribland 14 olika orkidéer och en kaffeart, Coffea rizetiana.
Bland de 140 nyupptäckta ryggradslösa djuren finns flicksländan ”Umma gumma” (slang för sex), namngiven efter ett Pink Floyd-album från 1969. Bland fiskarna finns malen Clarias monsembulai, som kan bli 25 centimeter lång och som kan andas på land, och tio fiskarter som kan alstra elektricitet.
– Alla dessa nya arter visar att skogarna fortfarande har en stor biologisk mångfald, vilket ger hopp i tider av artutrotning och brinnande regnskogar. Det visar på hur mycket vi har kvar att skydda och bevara, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.
Bestånden av ryggradsdjur i världen minskar i en takt som organisationen beskrev som ”skrämmande”, i rapporten Living planet report 2024. Och det är bråttom att skydda den biologiska mångfalden i Kongobäckenet, menar regnskogsexpert Olle Forshed.
– Det är oerhört viktigt att skydda och bruka dessa skogar på ett ansvarsfullt sätt så att vi även i framtiden kan hitta nya arter. Det kan även kan vara till gagn för oss människor, till exempel för att få fram nya mediciner, säger han.
Att kalla arterna nyupptäckta är en sanning med modifikation. Många av dem har varit kända av regionens urbefolkningar under lång tid, enligt WWF. Att ta vara på urfolkens kunskap är nödvändigt för att bevara arterna, skriver organisationen.
– Urfolk har levt i harmoni med naturen under århundraden. Att erkänna deras kunskap är väsentligt för att arbetet med att bevara den biologiska mångfalden ska lyckas. Som förvaltare av detta område är det avgörande att deras röster och rättigheter respekteras, säger Moise Kono, WWF Kameruns koordinator för urfolk.
Världsnaturfonden arbetar redan i dag tillsammans med lokalsamhällen och urfolksgrupper för att skydda regionens ekosystem. Därutöver krävs, enligt WWF, betydligt mer pengar i arbetet med att bevara områdets biologiska mångfald. Organisationen vill även stärka det internationella arbetet för att stävja olaglig handel med vilda djur och avskogning, och se mer forskning på hur klimatförändringar påverkar regnskogen.
Nya arter i Kongobäckenet
Rapporten New life in the Congo basin: a decade of discoveries (2013-2023) omfattar arter som har hittats i Kongobäckenets regnskogar och har beskrivits vetenskapligt för första gången under det senaste decenniet.
Regnskogsområdet är det näst största i världen, efter Amazonas i Sydamerika. Det är världens största kolsänka.
Arterna är hittade i sex länder: Kamerun, Centralafrikanska republiken, Demokratiska Republiken Kongo, Ekvatorialguinea, Gabon och Republiken Kongo.
Av totalt 742 nyupptäckta arter är 430 växter, 140 ryggradslösa djur, 96 fiskar, 22 groddjur, 42 reptiler, 2 fåglar och 10 däggdjur.
WWF