Nga Wai Hono i te po Paki, enda dottern till tidigare maorikungen Tuheitia Pootatau Te Wherowhero VII, kröntes som den andra maoridrottningen i Nya Zeelands historia under en traditionsfylld ceremoni.
NYA ZEELAND | I en känslosam ceremoni som ägde rum vid Turangawaewae marae, hyllades Nga Wai Hono i te po Paki som den nya māori-drottningen. Hon är den andra maoridrottningen någonsin under Kiingitanga -rörelsens åttadynastiska styre i Nya Zeeland. Kiingitanga (Māori King-rörelsen) grundades 1858 med syftet att förena urfolket maori.
Hundratals människor samlades för att bevittna | den historiska händelsen, och på torsdagsmorgonen hyllade maoriernas ledare henne som en ”ny gryning” för folket, rapporterar The Guardian.
Nga Wai Hono i te po Paki, 27 år gammal, är yngsta barnet till den avlidna maorikungen Tuheitia Pootatau Te Wherowhero VII, som gick bort efter en hjärtoperation vid 69 års ålder. Hon kröntes under den sista dagen av sin fars sexdagars tangihanga (begravning), vilket markerade början på en ny era inom Kiingitanga .
Vid Te Whakawahinga-ceremonin i Ngāruawāhia fördes den nya drottningen till tronen av ett rådgivande råd, bestående av tolv äldste från olika stammar. De hade valt henne som sin nya monark.
– Vi följer tikanga från våra förfäder som skapade Kiingitanga för att ena och lyfta vårt folk och vi har valt Nga Wai Hono i te po som vår nya monark, sa Che Wilson, ordförande för Tekau-Maa-Rua, under ceremonin, skriver Pacific Media Network.
Drottningen smordes med heliga oljor och välsignades med samma Bibel som användes för att kröna den första maorikungen, Pōtatau Te Wherowhero, 1858. Nga Wai Hono i te po Paki har en magisterexamen i maori-kulturstudier från Waikato University och fick vid 19 års ålder sin moko kauae (haktatuering) som en hyllning till sin far.
Även om rollen som maorimonark inte är automatiskt ärftlig, har alla tidigare kungar och drottningar varit direkta ättlingar till sina föregångare. Trots detta var det möjligt att någon från en annan whānau (familj) eller iwi (stam) kunde ha valts till tronen. Kiingi Tuheitias två söner hade också viktiga roller inom kungahuset och ansågs tidigare vara möjliga efterträdare, skriver Maori News.
Whatumoana Paki, Tuheitias äldste son, agerade under flera år som sin fars talesperson när kungen drabbades av sjukdomar, bland annat diabetes och cancer, samt en hjärtattack 2014. Trots att han länge hade förberetts för att ta över tronen, valdes till slut Nga Wai Hono i te po till drottning.
Kiingitanga, även känd som den maoriska kungarörelsen, grundades 1858 som ett svar på de ökande hoten mot maoriernas landrättigheter och självständighet i Nya Zeeland under den brittiska kolonisationen. Rörelsen syftade till att ena olika maoristammar (iwi) under en gemensam ledare, med målet att försvara maoriernas land och rättigheter. Pōtatau Te Wherowhero, en hövding från Waikato, blev den första maorikungen.
Kiingitanga
Kiingitanga skapades i en tid då det brittiska imperiet expanderade sitt inflytande över Nya Zeeland, och maorierna förlorade alltmer mark genom försäljningar och beslagtaganden. Genom att samla maoristammar under en kung, liknande det brittiska kungadömet, ville maorierna skapa en starkare enad front för att motverka ytterligare förlust av mark och för att få ett erkännande från de brittiska myndigheterna. Även om Kiingitanga inte alltid lyckades förhindra landförluster, blev rörelsen en symbol för maoriernas kamp för rättvisa och självbestämmande.
Denna rörelse har genom åren spelat en viktig roll i maoriernas kultur och samhälle, även om den inte har någon officiell politisk makt i Nya Zeeland. Kiingitanga representerar idag en symbol för maorisk identitet och rättvisa, och den maoriska monarken har en rådgivande roll i frågor som berör maorifolket.
Efter den första maorikungen har Kiingitanga fortsatt med flera generationer av kungar och drottningar, där alla nuvarande ledare är direkta ättlingar till Pōtatau Te Wherowhero. Rörelsen fortsätter att vara central för många maorier och fungerar som en viktig kulturell och politisk institution.
New Zealand HistoryTe Ara – The Encyclopedia of New Zealand
Maorierna
Maorierna är Nya Zeelands ursprungsbefolkning som anlände till landet för cirka 1 000 år sedan från Polynesien. De har utvecklat en unik kultur med starka band till jorden, havet och naturen. Maoriernas samhälle var traditionellt organiserat i stammar, eller iwi, som styrdes av hövdingar, kända som rangatira. Deras kultur är starkt präglad av en rik tradition av muntlig historia, sånger, dans och konst, inklusive den kända kroppskonsten tā moko (tatueringar) och haka (en ceremoniell dans).
Maorispråket, te reo māori, är ett officiellt språk i Nya Zeeland och är en viktig del av landets kulturarv. Trots detta har språket, liksom många andra aspekter av maorikulturen, mött stora utmaningar sedan den europeiska kolonisationen av Nya Zeeland på 1800-talet. Koloniseringen ledde till omfattande landförluster och marginalisering för många maorier, vilket påverkade deras ekonomiska och sociala ställning i samhället.
Idag utgör maorierna cirka femton procent av Nya Zeelands befolkning och deras kamp för rättvisa och återupprättelse har pågått i flera decennier. Genom Waitangitraktaten, som undertecknades 1840 mellan maorihövdingar och den brittiska kronan, lovades maorierna skydd för deras land och självständighet, men traktaten har varit föremål för kontrovers och juridiska tvister, då många maorier anser att deras rättigheter har kränkts.
Under 1900- och 2000-talet har maorierna arbetat för att återupprätta sin kultur och sina rättigheter, bland annat genom att kräva landåterställningar och erkännande av sitt självbestämmande. Te reo māori och andra kulturella element har återfått sin status, och utbildningssystemet i Nya Zeeland inkluderar nu undervisning i maorikultur och språk.
Te Ara – The Encyclopedia of New ZealandNew Zealand History
Māori Language Commission
