I dagsläget och fram till 2026 krävs bara att sex procent biodrivmedel blandas i bensin och diesel. Därefter kommer det att krävas betydligt större andel biodrivmedel – och därmed kraftigt ökade priser från 2027 och framåt, enligt en ny rapport från Trafikverket.
SVERIGE | Det var vid årsskiftet som reduktionsplikten i Sverige sänktes till 6 procent för bensin och diesel vilket har inneburit sänkta drivmedelspriser. Men det innebär också ökade koldioxidutsläpp med 19 miljoner ton på tre år och att Sverige sannolikt missar klimatmålen till 2030:
– Ju mer vi släpper ut nu, desto mindre får vi släppa ut sen. Det är den totala utsläppskurvan som räknas, säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket, till SVT som har tagit del av den nya rapport från Trafikverket.
För att nå EU:s klimatmål 2030 måste Sverige antingen minska bilåkandet kraftigt eller öka reduktionsplikten och blanda in betydligt mer biodrivmedel än dagens sex procent. Regeringen menar att elektrifieringen ska få Sverige att klara klimatmålen men enligt Trafikverket kommer det inte att räcka för att nå 2030 års mål.
Detta då antalet elfordon som mest antas utgöra 40–45 procent av de svenska personbilarna och högst 10–15 procent av den tunga trafiken år 2030. Det innebär en stor del av transporterna i Sverige även 2030 kommer att ske med bensin och diesel och för att inte missa klimatmålet måste andelen biodrivmedel höjas kraftigt. Tidöpartiernas beslut att sänka reduktionsplikten 2020–2026 innebär alltså minskade priser nu, men högre priser senare.
– Budskapet är att vi behöver mer biodrivmedel än dagens 6 procent om vi ska klara EU:s mål. Och det betyder med högsta sannolikhet högre priser, säger Sven Hunhammar till SVT.
– Nu har vi lägre priser i dag, men det kan bli jättedyrt från 2027, säger Åsa Håkansson, miljöansvarig på branschorganisationen Drivkraft Sverige till SVT.
