KLIMAT | Minskade utsläpp av växthusgaser med 90 procent till 2040, är EU-kommissionens rekommendation till nytt klimatmål.

Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska institutet och Linköpings universitet, beskriver det som en balansgång:

– Det låter som en kompromiss, det ligger i det nedre spannet av det som EU:s vetenskapliga klimatråd (som förespråkar en utsläppsminskning på 90–95 procent) rekommenderade. Det är inte så ambitiöst som några kanske hade hoppats givet det vetenskapliga läget och internationella klimatåtaganden.

Lagförslag dröjer

Hon pekar också på att det inte heller är så många detaljer som är på plats ännu. Det blir den nya kommissionen, som utses efter EU-valet i juni, som kommer att lägga fram lagförslaget.

– Det är svårt att i nuläget säga vad det ska resultera i.

Nasiritousi säger att det ska bli intressant att se om EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill sitta kvar ytterligare en period.

– Det är ju hennes konservativa partigrupp som har backat i klimatfrågan.

Dessutom visar prognoser att partier längre högerut som motsätter sig mer ambitiös klimatpolitik kommer att göra ett starkt EU-val.

– Det kommer nog att vara tufft att få igenom mer ambitiösa förslag än det här.

Oroligt läge

Det finns ett växande missnöje mot EU:s skärpta klimatpolitik. Att frågan är känslig och leder till protester handlar enligt Nasiritousi om att läget i världen är så oroligt. Hon nämner bland annat pandemin, Ukrainakriget och hög inflation.

– När man då också måste genomföra en omställning för att sänka utsläpp i linje med Parisavtalet kan det uppfattas som mycket på en gång, särskilt om omställningen inte ses som rättvis.

I ett utkast till kommissionens rekommendationer har formuleringar som specifikt riktade sig mot jordbrukssektorn tagits bort i ett försök att lugna bönderna, enligt nyhetssajten Politico.

– Där har böndernas protester som vi har sett i olika europeiska länder tydligt påverkat, säger Nasiritousi

16 år kvar

Svenskt Näringsliv välkomnar att det finns en tydlig riktning mot 2040 – men nu krävs åtgärder, manar vd Jan-Olof Jacke.

– Det är 16 år kvar till 2040 och ska takten accelerera måste vi komma till rätta med sådant som långa ledtider i beslutsprocesser och få i gång utbyggnaden av fossilfri el. Annars blir det här vackra mål men lite verkstad, säger han till TT.