Med fara för sitt eget liv har pastorn Ana Ruth García under 30 års tid arbetat med att stärka och försvara flickors och kvinnors rättigheter i Honduras. 15 maj tilldelas hon den svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati, Per Anger-priset.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | 2024 mördades 365 kvinnor i Honduras, som klassas som ett av världens farligaste länder för kvinnor att leva i. Ana Ruth García är grundare och och ordförande för kvinnorättsorganisationen Ecuménicas por el Derecho a Decidir, som bland annat arbetar för rätten till preventivmedel och möjligheten att göra abort, vilket är förbjudet i Honduras. Förbudet gäller även om kvinnan utsatts för våldtäkt eller om graviditeten är en fara för hennes liv.
– Unga kvinnor i Honduras saknar ofta kunskap om sina reproduktiva rättigheter. En av fyra tonårstjejer i Honduras föder barn innan de fyller 20. Det är den näst högsta nivån av tonårsgraviditeter i Latinamerika. Sexualundervisning är inte tillåten i skolor, men vår organisation Ecuménicas informerar lärare som i sin tur för kunskapen vidare, säger Ana Ruth García i ett pressmeddelande.
Pastorn insåg tidigt att religiösa argument används för att legitimera den manliga dominansen i samhället och begränsandet av kvinnors rättigheter.
– Utifrån min kristna tro så är det självklart att det är kvinnan själv som har rätten att bestämma över sin kropp vid en graviditet. Rätten att bestämma själv är helig, rättvis och nödvändig! säger hon.
Över 95 procent av befolkningen i Honduras är troende. Som feministisk pastor arbetar Ana Ruth García för att förändra kyrkans roll och förhållningssätt till kvinnor, med tron som utgångspunkt. Det handlar till exempel om att erbjuda alternativa religiösa förklaringar som människor kan relatera till.
– I vårt arbete använder vi oss av bibelskrifter och teologiska berättelser som främjar kvinnors rättigheter. Exempelvis lägger vi fokus på inkluderande och medmänskliga berättelser, gör bibliska omtolkningar och dekonstruerar sociala normer som förtrycker och kränker kvinnor. Detta skiljer oss från andra organisationer, säger Ana Ruth García.
Juryn för Per Anger-priset beskriver Ana Ruth García som en ”betydelsefull kraft” för kvinnors och flickors rättigheter i Honduras. En del av motiveringen lyder:
”Hennes arbete för rättvisa görs i ett samhälle där krav på förändring innebär betydande personliga risker och uppoffringar. […] Som pastor och feministisk teolog arbetar Ana Ruth García modigt inifrån och inom kyrkan för att förändra kyrkans roll och förhållningssätt till kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. […] Ana Ruth García förenar tro och aktivism i arbetet för en bättre och mer rättvis värld.”
Juryns ordförande Petra Mårselius som är överintendent på Forum för levande historia kommenterar pristagaren med följande ord:– Ana Ruth García är en viktig kraft för kvinnors och flickors rättigheter, inte minst sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och mot den utbredda machokulturen i Honduras. I sitt viktiga arbete förenar hon religion och aktivism på ett unikt och nyskapande sätt, ett exempel som många fler förhoppningsvis kommer att ta efter.
Per Anger räddade judar undan Förintelsen
Per Anger-priset är den svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati.
Priset instiftades 2004 för att uppmärksamma den svenska diplomaten Per Anger (1913–2002) och hans insatser under andra världskriget då han räddade ungerska judar undan Förintelsen. En metod var att dela ut svenska provisoriska pass, som fungerade som en slags dokumentation inför myndigheterna och kom att skydda många ungerska judar med svensk anknytning.
Forum för levande historia har regeringens uppdrag att årligen dela ut priset. 2025 delas priset ut för tjugoförsta gången, vid en ceremoni i Stockholm den 15 maj.
Sex organisationer har deltagit i nomineringsarbetet för att välja ut pristagaren: Act Svenska kyrkan, Afrikagrupperna, Amnesty international, Civil rights defenders, Diakonia och Kvinna till kvinna. Årets pristagare är nominerad av Act Svenska kyrkan.
