Under den senaste veckan har Serbien skakats av stora protester mot planerna på en ny litiumgruva i Jadardalen. Projektet drivs av gruvjätten Rio Tinto och syftar till att utvinna litium från det unika mineralet jadarit. För serbiska regeringen ses projektet som en chans till ekonomisk tillväxt och närmare band till EU:s gröna omställning. För tusentals serbiska medborgare är projektet däremot ett existentiellt hot mot miljön, hälsan och framtiden.
SERBIEN | Planerna på en litiumgruva har väckt stor oro sedan de först offentliggjordes. Jadardalen är idag ett jordbruksområde med rik biologisk mångfald och omkring 18 000 invånare. Utredningar har visat att gruvbrytning kan leda till allvarliga utsläpp av arsenik, bor och andra föroreningar i floder och grundvatten. Samtidigt har Rio Tinto ett ökänt och dåligt rykte globalt efter tidigare miljöskandaler, något som förvärrat misstron hos lokalbefolkningen.
Efter massiva protester 2021–2022 pausades projektet tillfälligt, men under sommaren 2024 återupplivades det. Då signerade Serbiens regering ett avtal med EU om samarbete kring kritiska råvaror, och Rio Tinto återfick sitt tillstånd. President Aleksandar Vučić har lovat miljöskydd och ekonomiska vinster, men dom flesta, mer eller mindre, litar inte på regeringen. Flera demonstrationer i Belgrad, Novi Sad och andra städer visar att motståndet är starkare än tidigare.
Protesterna handlar inte bara om miljön, utan också om kampen mot korruption och maktmissbruk. Kritiker menar att SNS-regeringen (Serbiens progressiva parti med dess partiledare och president Aleksandar Vučić) prioriterar privata vinster och utländska intressen framför folkets vilja och Serbiens miljö. Rio Tintos planer ses som ännu ett exempel på hur landets naturresurser exploateras utan respekt för lokalsamhällena.
Utvecklingen i Serbien sätter också ljus på en större konflikt i Europa: hur ska den gröna omställningen förenas med rättvisa för lokala samhällen? EU:s behov av litium är enormt inför omställningen till elbilar och fossilfri energi. Men fallet i Jadardalen visar att klimatpolitiken kan skapa nya orättvisor om den inte kombineras med respekt för lokala rättigheter och miljö.
Skillnaden mellan Serbien och länder som Sverige är tydlig. Sverige har mer erfarenheter av miljöprövningar, oberoende myndigheter och lägre korruption. I Serbien är förtroendet för myndigheterna lågt, och många fruktar att Rio Tinto kan driva igenom projektet trots större folklig opposition.
Under veckan har rörelsen mot Jadarprojektet växt ytterligare. Demonstranter kräver en folkomröstning och lagstiftning som förbjuder litiumbrytning i hela Serbien. De betonar att kampen handlar om mer än ett enskilt gruvprojekt eftersom det handlar om landets framtid, miljön och demokratin. Flera bedömare pekar på att protesterna också kan stärka Serbiens demokratiska rörelse och skapa en ny politisk kultur där medborgarnas röster räknas genom medborgarförsamlingar/råd.
I ett större perspektiv visar utvecklingen i Jadardalen hur klimatkampen i Europa måste ta hänsyn till både globala mål och lokal rättvisa. De serbiska aktivisternas budskap är tydligt om att en verklig grön omställning kan inte byggas på miljöförstörelse och övergrepp. Framtiden måste vara hållbar för alla eftersom planetens utveckling är beroende av demokrati och gemenskap på lokal nivå.
