Är framtidens kaffe odlat i labb?

HÅLLBARHET | Matpriserna är på väg upp igen, och mest av allt har priset stigit på kaffe, som har blivit 6 procent dyrare på bara en månad, visar Matpriskollens senaste siffror. Och priset i butik väntas öka ännu mer. Värdsmarknadspriset på kaffe har stigit med 35 procent bara sedan årssskiftet, och det senaste årets prisuppgång är 120 procent. 

Den viktigaste förklaringen till det skenande priset är att kaffegiganten Brasilien har drabbats av dåliga skördar till följd av onormal frost och torka. Även Vietnams kaffeproduktion har påverkats av extremväder i form av kraftiga regn och torka.

Klimatkrisen väntas minska världens kaffeskördar än mer framöver. Den mark som idag lämpar sig för kaffeodling väntas halveras fram till 2050, samtidigt som den globala efterfrågan väntas fördubblas.

Kaffebusken kräver specifika förhållanden vad gäller höjd, temperatur och regnmönster för att kunna växa, och även om nya områden kan bli aktuella för kaffeodling, exempelvis högre upp i bergen, kommer de inte att kunna täcka upp för bortfallet, enligt forskarna. Ett ytterligare problem är att kaffeodling offrar biologisk mångfald av artrik regnskog för att göra plats åt odlingarna. Något som blir olagligt med en ny EU-lag mot import av varor som krävt avskogning för att växa.

För att få kaffeekvationen att gå ihop har forskare börjat titta på alternativa metoder. I Finland har forskare till exempel lyckats föröka celler från vanliga kaffebönor utan att behöva odla upp själva plantan. 

– Testpersonerna gav det godkänt. Än så länge finns kaffet bara för provsmakning och klunkarna spottas ut. Eftersom det inte är ett godkänt livsmedel än får man inte svälja det, sade Heiko Richer, forskare inom bioteknologi och som lett arbetet till TT/SvD i januari 2024.

En fördel med labbodlat kaffe är att det kan göras närodlat, och tar bara en månad, medan traditionellt kaffe endast ger en eller två skördar per år. Andra möjliga fördelar med labbodlat kaffe är att det kräver mindre användning av mark, vatten och bekämpningsmedel, samt minskad miljöpåverkan och lägre sårbarhet för klimatförändringar. Samtidigt kommer det att ta tid innan det finska labbkaffet kan nå konsumenter, enligt Heiko Richer.

– Det är en sak att odla kaffeceller i en bioreaktor. Att göra det till en kommersiellt gångbar produkt är en helt annan sak, sade han i ett uttalande i samband med att studien kom.

Men redan i dag finns labbodlat kaffesubstitut på marknaden, framodlat helt utan traditionella kaffebönor. Metoden kallas precisionsfermentering och går ut på att man jäser sockret från exempelvis havre tillsammans med bakterier, och kan på så sätt få fram ett alternativ till traditionellt kaffe.

Ett exempel är holländska företaget Northern wonder, som använder korn, råg, kikärtor och cikoria som grundmaterial för sitt kaffesubstitut, som redan finns på marknaden. Företagets vd David Klingen menar att det kommer att vara omöjligt att känna skillnad på deras kaffesubstitut och traditionellt kaffe om några år, sade han till Food navigator 2022:

– Idag är det väldigt likt kaffe. I en cappuccino eller en latte är det praktiskt taget omöjligt att känna skillnaden mot vanligt kaffe.

Labbkaffe utan kaffebönor tillverkas även av San Fransisco-baserade Atomo, vars substitut finns att köpa på ett 70-tal butiker i USA. Företaget använder sig bland annat av dadelkärnor och solrosfrön som råvaror.

Men det finns en kunskapslucka när det gäller potentialen och konsekvenserna av dessa nya grödor, menar Anne Charlotte Bunge, doktorand vid Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet och medförfattare till en ny studie i Nature food.

– Dessa labbodlade livsmedel kan spela en nyckelroll i övergången till mer hållbara och motståndskraftiga livsmedelssystem, men vi behöver mer data för att fullt ut förstå deras inverkan, säger Anne Charlotte Bunge i ett uttalande.

Idag finns minst tio företag eller forskargrupper som ägnar sig åt labbodling av kaffe, enligt hennes nya studie. Både fördelar och möjliga risker när det gäller miljö och hälsa med det nya labbkaffet behöver förstås bättre, menar forskaren Anne Charlotte Bunge.

– Vi argumenterar för att dessa framväxande alternativ förtjänar en plats på forskningsagendan. Det kan också ytterligare öka fokus på de miljömässiga och socioekonomiska effekterna av traditionell kaffe-, kakao- och palmoljeproduktion.

Om det är labbkaffe eller ännu dyrare arabicabönor som kommer malas för fikat framöver återstår att se. Men redan idag går att göra en insats för att minska kaffets avtryck i såväl miljö som plånbok – genom att se till att mindre hamnar i vasken. Svenskar slänger drygt 84 000 ton kaffe och te om året, åtta kilo per person, enligt Naturvårdsverket.