
På tjugo år har Kina blivit världens näst största rymdmakt, och är snart enda land med en rymdstation i omloppsbana runt jorden. Men utöver den fredliga verksamhet som landet själv betonar ser Kina rymden som en av de viktigaste militära arenorna – något som utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Det skriver Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i en ny rapport.
RYMDEN | ”År 2050 har den ekonomiska aktiviteten i rymden ökat kraftigt. Utöver jordnära satelliter som tillhandahåller rymdbaserade tjänster på jorden sträcker sig de ekonomiska intressena nu längre ut i rymden. Vinstdrivande företag bedriver både robotiserad utvinning av resurser på asteroider och har etablerat mänsklig närvaro på andra himlakroppar som månen och Mars. På grund av den ökade ekonomiska utvecklingen i rymden ser stater ett behov av att skydda sina ekonomiska intressen i rymden med militära medel, vilket innebär en kraftig militär närvaro.”
Så beskriver FOI ett möjligt framtidsscenario kallat ”Rymdimperierna slår tillbaka” i en rapport från i höstas, som baseras på en workshopövning. Att Totalförsvarets forskningsinstitut leker Star wars* har att göra med att de ser på rymden som en allt viktigare ”operationsdomän”, och Sverige behöver förbereda sig på att möta den pågående militariseringen av rymden.
– Med dagens instabila geopolitiska läge måste man förstå att konflikter på jorden kan eskalera, och konflikter kan färdas ut i rymden. Att förstå rymdmakterna är viktigt för alla som planerar sitt försvar, säger Anna Maria Wårlind, forskare på FOI:s avdelning Försvarsteknik i ett uttalande.
På uppdrag från Försvarsmakten har FOI skrivit en ny rapport om Kinas närvaro i rymden, där man konstaterar att landet under de senaste 20 åren har gått om Ryssland i satsningar och nu är världens näst största rymdmakt efter USA.
I fjol publicerade Försvarsdepartementet Sveriges första försvars- och säkerhetsstrategi för rymden, där både Säpo och den militära underrättelsetjänsten, Must, beskriver Kina som ett av de främsta hoten mot Sveriges säkerhet.
När den internationella rymdstationen ISS avvecklas, vilket ska ske till 2030, kommer Kina att vara det enda landet med en rymdstation i omloppsbana runt jorden.
– Det är första gången på länge en nation ensam bestämmer över en rymdstation. Det säger något om Kinas ställning som stormakt i rymden, säger Anna Maria Wårlind.
Hon och forskarkollegorna baserar rapporten på öppna källor, tidigare forskning och intervjuer. Kina som land är restriktiva med uppgifter om sin militära rymdverksamhet och har nyligen stiftat lagar som begränsar möjligheten att beskriva landets militära aktiviteter på internet.
– Åtkomsten krymper gradvis. Det är en oroväckande trend, inte minst på rymdområdet, för hemlighetsmakeriet bidrar till att öka spänningarna mellan länder som vi ser i dag i domänen, säger Anna Maria Wårlind.
Från att ha varit sena in på rymdarenan har Kina byggt upp egen teknologi och kunskap och har under de senaste tio åren ökat sina uppskjutningar av satelliter stort, och när det gäller militära system i rymden är Kina komplett utrustade, enligt forskarna.
– Kina ser rymden som en av de viktigaste militära arenorna, säger Anna Maria Wårlind.
Den slutsatsen dras mot bakgrund av landets investeringar i test av rymdvapen och så kallade ”rymdförnekande förmågor”, det vill säga metoder för att vilseleda eller störa en motståndares tillgång till rymdinfrastruktur.
Ett område som Kina säger sig vilja utveckla är kärnkraft i rymden för fredliga ändamål, skriver FOI.
– Ryssland aviserade 2024 att de planerar att bygga kärnkraftverk på månen ihop med Kina, säger Anna Maria Wårlind.
Samtidigt har Ryssland planer på att placera ut kärnvapen i rymden, något Kina varken kommenterat eller fördömt, fortsätter hon.
– Det rimmar inte så bra att samarbeta med Ryssland kring kärnenergi medan ryssarna planerar att placera ut kärnvapen i omloppsbana, säger Wårlind.
Vad som är tydligt, menar forskarna, är att Kinas rymdverksamhet och rymdteknologi har dubbla användningsområden, som blandar civilt och militärt.
– Kina har också börjat bygga upp megakonstellationer av satelliter, likt amerikanska Starlink av SpaceX. De har åtminstone två pågående projekt som försöker göra något liknande, med tusentals satelliter som ger bredbandsinternet, säger Andreas Johlander, forskare på avdelningen Försvarsteknik vid FOI.
Starlink-satelliterna har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina använts civilt där internet slagits ut, men även för att bland annat samordna drönarattacker mot Ryssland. Ukrainska underrättelsekällor har även uppgivit att satelliterna används olovligen av den ryska militären.
Men att bedöma Kinas militära förmåga i rymden är svårt, anser forskarna, och skriver:
”Kinas icke-transparens kring militär doktrin för krigföring i rymden, sin rymdbudget och överlag gällande sina teknologiska satsningar skapar en osäkerhet i resten av världen om vart Kina är på väg som rymdmakt.”
Länder som Sverige riskerar att drabbas av stormakternas upprustning, menar forskarna, som avslutar sin rapport med följande ord:
”Att stormakter fortsätter att investera intensivt i rymdverksamhet för försvar och säkerhet, i kombination med en bristande transparens kring sådan pågående uppbyggnad, driver på rustningen även bland mindre rymdfarande nationer. Dessa riskerar att drabbas indirekt av stormakternas kraftmätningar och ser behov av att skydda sina tillgångar i händelse av kris eller konflikt. Det här är en trend som påverkar även Sveriges framtida utveckling som rymdnation.”
* Workshop-övningens namn är hämtat från filmen ”Star wars Episod 5: Rymdimperiet slår tillbaka” från 1980. De andra scenarierna som FOI prövade bar namnen ”Håll gränsen”, ”Space Inc” och ”Stillhetens hav”.