Den svenska miljöpolitiken får skarp kritik i en rapport från OECD. En rad mål kommer inte att nås till 2030 och politiken präglas av osäkerhet.
MILJÖ | Sverige har under det senaste decenniet minskat sina utsläpp av växthusgaser snabbare än genomsnittet i EU-genomsnittet och har samtidigt haft ekonomisk tillväxt. Tack vare att vårt energisystem är i princip fossilfritt var Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita lägst i unionen. Det skriver Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, i en ny granskning. Samtidigt gör Tidöpartiernas omläggning av klimatpolitiken att vägen mot EU:s och våra egna mål för 2030 blivit allt mer osäker, konstaterar OECD.
Bland problemen som lyfts finns att utsläppen från vägtrafiken väntas öka till följd av de minskade kraven på inblandning av biobränsle och den sänkta skatt på drivmedel, att många vindkraftsprojekt stoppas och att kärnkraften som regeringen satsar på är en dyr energikälla jämfört med förnyelsebart. OECD lyfter även att jordbruket minskar utsläppen endast minimalt, och att miljöbudgeten har minskats drastiskt. Därtill saknar Sveriges nationella strategi för biologisk mångfald mål och åtgärder för att möta EU:s krav. Med endast 15 procent skyddad natur ser vi ut att missa målet om 30 procent skyddad natur till år 2030.
12 av 16 av Sveriges miljömål plus det så kallade generationsmålet är inte på väg att uppnås, noterar OECD.
Vad som krävs nu är en helomvändning, anser Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, som läst rapporten.
– Det här är en i raden av utvärderingar och rapporter som visar att regeringens klimat- och miljöpolitik är otillräcklig och försöken att motsäga det bygger på optimistiska scenarier eller osäkra åtgärder. Kejsaren är naken, det går åt helt fel håll. Sveriges utsläpp ökar, och det är dags för regeringen att börja ta ansvar, säger hon i ett uttalande.
OECD rekommenderar en rad åtgärder som Sverige bör göra: Skydda mer natur och säkra en stabil finansiering för biologisk mångfald, fasa ut fossila och miljöskadliga subventioner och ta fram en strategi för att få ner utsläppen i transportsektorn är några av dem.
– Sverige bör återgå till en grön skatteväxling, sade Jo Tyndall, direktör för OECD:s miljödirektorat när hon presenterade rapporten, enligt SVT.
Sverige bör även öka förutsägbarheten i politiken, menar Jo Tyndall.
– Vår huvudrekommendation är att säkerställa att politiken inte är ryckig och osäker. För företag, konsumenter och för ekonomin som helhet är det viktigt att ha förutsägbarhet, säger hon till DN efter att ha överlämnat OECD:s rapport till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Ministern själv svarar så här på kritiken att politiken skapar osäkerhet:
– Den kritiken är väldigt viktig att ta till sig av. Samtidigt är det också så att Sverige har demokrati och när en ny regering med nya ideologiska grunder träder i kraft, då vill man tillämpa sin egen politik, en liberal klimatpolitik, säger hon till DN.
Regeringen får också kritik för att man för en skogsbrukspolitik som inte ligger i linje med landets miljömål: ”Långvarigt intensivt skogsbruk och standardiserat kalhyggesbruk har haft negativa effekter på skogsmiljöerna. Sverige är inte på rätt väg att nå sitt mål för hållbara skogar till 2030”, skriver OECD.
– Vårt mest effektiva sätt att ta itu med problemen när det gäller skogens biologiska mångfald bygger på markägarnas frivilliga deltagande, säger Romina Pourmokhtari till DN.
OECD kritiserar även att Sverige inte lyssnar tillräckligt på samer i frågor som påverkar deras traditionella levnadssätt, vid etableringen av energi- och gruvprojekt.
OECD:s kritik av Sveriges miljöpolitik
Brister i Sveriges miljöpolitik som OECD lyfter i sin utvärdering (urval):
Biologisk mångfald
- Sveriges Nationella strategi och handlingsplan för biologisk mångfald saknar tydliga mål och konkreta åtgärder för att möta internationella och EU-krav.
- Sverige ser ut att missa mål om 30 procent skyddad natur till 2030.
- Intensivt skogsbruk dominerat av kalhyggen har negativt påverkat skogshabitat.
- För lite skog skyddas.
- Obalans mellan produktions- och miljömål i skogen. Otillräcklig tillämpning av Miljöbalken gör att skog med höga naturvärden fortsätter att avverkas.
- Sveriges strategiska plan inom CAP är otillräcklig för att skydda biologisk mångfald.
- Åtgärder för att minska problem med försurning går för långsamt och är otillräckliga.
- Miljöprövning av vattenkraft går alldeles för långsamt.
Klimat, energi och transporter
- Mycket osäkert om Sverige kan nå nationella och EU-klimatmål. Regeringen räknar på de mest optimistiska scenarierna.
- Försämrad förutsägbarhet inom klimatpolitiken efter regeringens stora förändringar. När ny politik dröjer kommer framtida åtgärder behöva öka takten i omställningen.
- Den förändrade politiken väntas leda till ökade utsläpp från transportsektorn på kort sikt. Det behövs nya åtgärder för att minska utsläppen från privatbilismen.
- Det nya avståndsbaserade och färdmedelsneutrala reseavdraget infördes aldrig, i stället ökades reseavdraget för bilresor till en kostnad av 7,8 miljarder (år 2023).
- Sveriges nationella klimat- och energiplan är inte i linje med EU-mål när det gäller förnybart och energieffektivisering.
- En stor andel vindkraftsprojekt stoppas av det kommunala vetot eller av Försvarsmakten.
- Minimal utsläppsminskning inom jordbruket det senaste årtiondet. (punkt 57 draft)
- Stor osäkerhet kring de kompletterande åtgärder som regeringen räknar med för att nå klimatmålen (ökad kolsänka, koldioxidinfångning CCS och köp av utsläppsrätter).
Budget och skatter
- Drastiska neddragningar i miljöbudgeten, inklusive budget till miljömyndigheter, sedan 2022.
- 2010-2022 ökade investeringar i väginfrastruktur mycket snabbare än investeringarna i järnväg.
- Kraftigt sänkta bränsleskatter har försvagat incitamenten att minska utsläppen och har minskat intäkterna från miljöskatter.
- Stöd ges till fossila bränslen genom subventioner i form av skattereduktion för diesel, lägre bränsleskatter i jordbruk, fiske och skogsbruk, och undantag för inrikes flyg och sjöfart.
OECD:s rekommendationer till Sverige
Urval av OECD:s rekommendationer till Sverige rörande miljöpolitiken.
Biologisk mångfald
- Uppdatera Sveriges Nationella strategi och handlingsplan för biologisk mångfald.
- Skydda mer natur och säkra en stabil finansiering för biologisk mångfald.
- Främja ett skogsbruk som gynnar biologisk mångfald. Kartlägg skog med höga naturvärden och skapa bättre ekonomiska incitament för skogsägare.
- Säkra att finansiering inom EU:s jordbrukspolitik främjar lantbruksmetoder för biologisk mångfald.
- Snabba på miljöprövningen av vattenkraften.
Klimat
- Bibehåll Klimatlagens klimatambitioner och se till att nå EU-mål.
- Spela en proaktiv roll för att EU ska sätta ambitiösa klimatmål till 2040.
- Synka nationella energimål med EU-mål.
- Undvik ryckighet i klimatpolitiken för större förutsägbarhet för investeringar.
- Skala upp insatser för att öka kolinlagringen i skog och mark i linje med EU:s 2030-mål.
- Ta fram en strategi för att främja synergier mellan skydd av biologisk mångfald och kolinlagring i skog och våtmark.
Transporter
- Ta fram en omfattande strategi för en fossilfri transportsektor, där rollen för kollektivtrafik och delad transport stärks.
- Förbättra samstämmigheten mellan ekonomiska instrument inom transportområdet.
- Se över koldioxidpris i linje med klimatmål. Åtgärda omfördelningskonsekvenser genom riktade stöd till sårbara hushåll.
- Gör reseavdraget färdmedelsneutralt samt avstånds- och regionanpassat.
- Snabba på elektrifiering av transportsektorn.
Energi
- Snabba på utbyggnad av förnybar energi, förebygg och minimera miljöpåverkan.
- Överväg noggrant kostnader, fördelar samt tidsaspekter med olika energislag, för att bedöma kostnadseffektivitet när det gäller att nå klimat- och energimål.
- Identifiera områden för utbyggnad av förnybart och undvik då de ekologiskt mest känsliga områdena.
- Säkra effektiv konsultation och deltagande av samer i beslut som påverkar dem och minska de negativa effekterna på exempelvis rennäringen.
Skatter och subventioner
- Styr mot en grön skatteväxling där principen om förorenaren betalar tillämpas mer konsekvent och tydliggör skatternas roll för att främja en cirkulär ekonomi.
- Utvärdera subventioner och gör en plan för att fasa ut fossila och andra miljöskadliga subventioner.
