Europas gröna omställning kan kräva en oproportionerligt stor andel av världens kritiska metaller, visar en studie från IVL Svenska miljöinstitutet.
– Det undergräver en hållbar och rättvis omställning, säger Mikael Malmaeus, forskare i naturresurser och miljöeffekter vid IVL.
KLIMAT | Den strategi som Sverige och Europa har valt för att göra samhället klimatneutralt kräver en omfattande utbyggnad av förnybar energi och elektrifiering av transport och industri. En omställning som kräver en rad kritiska metaller, som neodym, nickel och zink i vindkraftverk, gallium, indium och tellurium i solceller och kobolt och litium i batterier och elbilar.
”Rättvisa och solidaritet är principer för den europeiska gröna given”, heter det på EU-kommissionens hemsida. Men i praktiken kommer Europas gröna omställning att behöva ta mellan 15 och 60 procent av världens kritiska metaller i anspråk – för endast 5,7 procent av världens befolkning. Det är resultatet i en ny studie, där forskare vid IVL och Uppsala universitet har jämfört Europas behov enligt EU-kommissionens scenarier med de globala resurser av dessa metaller som finns tillgängliga.
– EU:s nuvarande strategier kan leda till en överkonsumtion av kritiska metaller i förhållande till de resurser som finns tillgängliga globalt, vilket undergräver en hållbar och rättvis omställning, säger Mikael Malmaeus, forskare i naturresurser och miljöeffekter vid IVL i ett uttalande.
Unionens gröna omställning skulle enligt studien kräva runt 25–35 procent av världens nuvarande reserver av zink och kobolt. År 2030 skulle EU kräva mer än 80 procent av världens produktionskapacitet för litium.
Endast för tre av de 14 metaller som forskarna undersökte – gallium, indium och mangan – skulle EU kräva mindre än fem procent av världens produktionskapacitet, det vill säga under unionens andel per capita.
Att Europa gör anspråk på en oproportionerlig andel av världens kritiska metaller betyder att andra länder inte kommer att ha samma möjlighet att investera i fossilfria system för energi och transporter, säger Erik Lindblom, specialist i tillstånds- och miljöprövningar vid IVL, och fortsätter:
– Det är inte bara orättvist utan också med stor sannolikhet kontraproduktivt om EU:s omställning sker till priset att omställningen går långsammare eller uteblir i andra delar av världen.
Vad är då alternativet till att roffa åt sig lejonparten av de kritiska metallerna? Forskarna tar upp återvinning av metaller, ökad takt i etableringen av nya gruvor och ny teknik, men understryker att samtidigt att det inte är tillräckligt att ersätta nuvarande tekniska lösningar med fossilfria alternativ. Det krävs ”strategier som minskar användningen av kritiska metaller väsentligt”, skriver de i rapporten.
– En verkligt hållbar omställning måste också innebära transformativa, resurseffektiva lösningar som snabbt och radikalt minskar efterfrågan på energi, säger Eva Alfredsson, forskare i klimatledarskap vid Uppsala universitet.
EU:s gröna giv är juridiskt bindande
Den så kallade gröna given (green deal) är EU:s färdplan för klimat- och miljö och slår fast att unionen år 2050 ska vara klimatneutral, alltså inte släppa ut mer växthusgaser än som tas upp.
Som delmål ska växthusgasutsläppen redan år 2030 ha minskat med minst 55 procent jämfört med år 1990, något som ibland kallas 55-procents-paketet.
Målen är fastställda i en klimatlag som gör dem juridiskt bindande för alla medlemsländer och institutioner i EU. I unionens budget anslås minst en tredjedel av EU:s utgifter till klimatrelaterat arbete.
55-procents-paketet är ett ramverk som, med EU-kommissionens egna formuleringar:
… leder till en rättvis och socialt jämlik omställning
… upprätthåller och stärker EU-industrins innovation och konkurrenskraft samtidigt som lika villkor säkerställs gentemot ekonomiska aktörer i tredjeländer
… stärker EU:s ställning som den som går i bräschen i den globala kampen mot klimatförändringarna
EU-kommissionenVad är kritiska metaller?
Kritiska metaller är grundämnen som har stor betydelse för samhället (ekonomiskt och funktionellt) men som samtidigt är sårbara för störningar i försörjningskedjan, eftersom källorna är koncentrerade och att det finns få bra ersättningsprodukter.
De kritiska metallerna används i teknik som är viktig för omställningen till fossilfrihet (men även till exempelvis vapentillverkning och oljeraffinering). Några av dem är:
Neodym, en sällsynt jordartsmetall med stark magnetisk förmåga. Används bland annat i vindkraftverk och elmotorer.
Nickel används ofta till hållfasta och värmetåliga legeringar. Viktig beståndsdel i vindkraftverk, batterier och elbilar.
Zink används som ett skyddande lager på järn och stål, bland annat i vindkraftverk och solpaneler.
Gallium är en metall med låg smältpunkt, endast 30 grader. Den har goda halvledaregenskaper som bland annat används i solceller.
Indium är en mjuk metall som är genomskinlig och leder ström, används bland annat i solceller och pekskärmar.
Tellurium har goda halvledaregenskaper som bland annat används i solceller.
Kobolt är en metall som används i bland annat batterier och elbilar. Bryts ofta under farliga förhållanden.
Litium är en lätt alkalimetall som används bland annat i batterier och elbilar.
Sveriges geologiska undersökning, EU-kommissionen
