Saudiarabien genomför under 2025 en dramatisk ökning av avrättningar. Den 14 juni avrättades journalisten Turki al-Jasser, känd för att ha avslöjat korruption inom kungafamiljen. Händelsen väcker farhågor om att dödsstraffet används för att tysta fredliga oliktänkande.
SAUDIARABIEN | Enligt den internationella människorättsorganisationen Reprieve hade saudiska myndigheter fram till den 5 augusti avrättat minst 241 personer under året, varav 22 bara under den föregående veckan. Trenden pekar mot att 2025 kan bli ett rekordår för dödsstraff i landet om utvecklingen fortsätter i samma takt.
Människorättsorganisationer som Human Rights Watch och Middle East Democracy Center menar att ökningen saknar motstycke och ofta sker utan synliga rättsliga processer. Flera av de dömda ska ha fått sina straff efter bristfälliga eller hemliga rättegångar.
Turki al-Jasser var en framstående saudisk författare, journalist och bloggare i 40-årsåldern. Han arbetade för den oberoende tidningen Al-Taqreer, som förespråkade demokrati och mänskliga rättigheter innan den stängdes av saudiska myndigheter i september 2015.
Under pseudonymen ”Kashkool” drev han ett populärt anonymt konto på X som ofta publicerade avslöjanden om korruption och människorättsövergrepp med kopplingar till kungafamiljen. Kort efter att han greps 2018 stängdes kontot.
Den 14 juni i år meddelade inrikesministeriet att han avrättats anklagad för olika ”terroristbrott”, inklusive ”destabilisering av samhällets säkerhet och statens stabilitet”. Myndigheterna lämnade varken bevis eller detaljer om de påstådda brotten.
Gripandet skedde i mars 2018 när saudiska myndigheter gjorde en razzia i al-Jassers hem, beslagtog hans elektroniska utrustning och fängslade honom i det ökända al-Hai’r-fängelset. Där ska han, enligt uppgifter, ha utsatts för tortyr.
Hans rättegång hölls under total sekretess. Ingen familjemedlem eller advokat fick närvara, och inga domstolshandlingar delades ut. Det är inte känt om al-Jasser själv fick ta del av några handlingar i sitt eget fall.
Hans familj fick träffa honom kort innan avrättningen men fick ingen information om att dödsstraffet var nära förestående. Efter avrättningen har kroppen inte lämnats ut till anhöriga.
Al-Jassers död är den första avrättningen av en journalist sedan mordet på Jamal Khashoggi i oktober 2018. Aktivister misstänker att tidpunkten för avrättningen – dagen efter att Israel attackerade viktiga iranska militära och kärntekniska anläggningar – valdes medvetet för att undvika internationell uppmärksamhet.
Enligt människorättsgrupper har omfattande kränkningar av rättssäkerheten, inklusive långa frihetsberövanden utan rättegång, nekad juridisk hjälp och användning av erkännanden framtvingade genom tortyr, blivit systematiska inslag i Saudiarabiens straffrättssystem.
– Saudiarabiska myndigheter har beväpnat landets rättssystem för att genomföra ett skrämmande antal avrättningar under 2025, säger Joey Shea, utredare för Saudiarabien och Förenade Arabemiraten på Human Rights Watch.
– Ökningen av avrättningar är bara det senaste beviset på kronprins Mohammed bin Salmans brutalt autokratiska styre.
– Bakom stängda dörrar avrättar Saudiarabien fredliga aktivister och journalister efter politiserade rättegångar, säger Abdullah Alaoudh, chef för bekämpning av auktoritärism vid Middle East Democracy Center.
– Dessa statssanktionerade mord är ett angrepp på grundläggande mänskliga rättigheter och värdighet som världen inte har råd att ignorera.
Saudiarabien och dödsstraff
I Saudiarabien förekommer dödsstraff i stor utsträckning och används både för våldsbrott och för icke-våldsamma brott. Avrättningar genom halshuggning – ett något unikt tillvägagångssätt – är fortfarande det vanligaste utförandet av dödsstraff i landet. Metoden utförs av professionella bödlar och förekom förr publikt, men genomförs numera ofta bakom stängda dörrar
Under de senaste åren har antalet avrättningar ökat kraftigt. År 2024 nådde antalet ett rekord på 345 avrättningar, och redan under första halvåret 2025 rapporterades 180 avrättningar, vilket indikerar att trenden kan fortsätta . År 2023 rapporterades 172 verkställda dödsdomar.
En dramatisk enskild händelse inträffade den 12 mars 2022, när 81 personer avrättades på en och samma dag – det största massutförandet i modern tid – med motivationer som terrorism och politisk opposition, inklusive deltagande i protester
Saudiarabiens dödsstraffssystem bygger delvis på sharialagstiftning och omfattar tre kategorier: hudud (fasta straff för brott som hädelse, äktenskapsbrott, homofili), qisas (vedergällning, t.ex. dödsstraff vid mord om inte blodpenning accepteras) och tazir (straff inom nationell lagstiftning, ofta för brott som narkotikasmuggling) Blodpenning (diyya) kan användas för att undvika dödsstraff vid mord om offrets familj godkänner det.
Avrättningar har också inkluderat personer dömda för så kallade icke-våldsamma brott, särskilt narkotikabrott, trots att en tidigare moratorium hade införts 2021. Under 2024 utgjorde narkotikadomar en stor del av avrättningarna, något som kritiserats skarpt internationellt.
Sammanfattningsvis är dödsstraffet ett centralt inslag i Saudiska rättssystemet med ökande användning, inklusive för icke-våldsbrott. Metoderna är kontroversiella och har lett till omfattande kritik från internationella människorättsorganisationer.
UIWikipedia
