LEDARE | ”Det är viktigt också att Sverige bejakar den snabba teknologiutvecklingen som bygger på en förbättrad förmåga när det kommer till automation, robotik och AI, säger försvarsminister Pål Jonson (M). USA har sagt att uppemot en tredjedel av den amerikanska Försvarsmakten kommer att vara autonom om ett årtionde. Det är en teknisk utveckling som går mycket snabbt och då är det viktigt att vi utvecklar och anpassar oss till det, säger Pål Jonson.” (DN 14/1)
På 14 timmar stiger temperaturen från minus 18 till plus 5 grader här i skogen där mitt gamla hus står. Isen i hinkarna avlöses av rinnande vatten från taket och jag sätter tunnan på plats. Kylan blir lättare att hantera, det går åt mindre ved och jag ser hur snötäcket sjunker undan.
Märkligt, men begripligt. Jag vet hur jag ska agera.
Av det jag hör från Folk och Försvars rikskonferens i Sälen förstår jag däremot inte någonting.
Jag lyssnar på Agendas intervju med statsministern, hör på radions nyheter och läser vad jag kommer åt om det som diskuteras.
Ingenstans hör jag någon tala om fred, nedrustning, diplomati eller nödvändigheten av att minska antalet kärnvapen.
Ingenstans hör jag någon nämna konsekvenserna för natur och för den globala rättvisan.
Ingenstans fäster någon, någon vikt vid allt detta resursslöseri som, om jag ska vara riktigt cynisk, gör klimatarbetet meningslöst.
I det inledande citatet pratar försvarsministern om nödvändigheten av att hänga med i den tekniska utvecklingen på det militära området.
Konsekvensanalysen är som vanligt obefintlig.
När det kommer till samtal om hur pengarna ska räcka till de försvarsutgifter som nu måste öka ännu snabbare, svarar finansminister Svantesson att det ska nog gå att lösa med snabbare ekonomisk tillväxt.
Som om det är mer konsumtion vår fantastiska planet behöver.
I Agendaintervjun (12/1) är statsministern så undfallande mot USA och Donald Trump att jag skäms. Är vi på väg att bli en lydstat, eller vad är det fråga om?
I USA görs förberedelser för att ta över Grönland på det ena eller det andra sättet. En blivande regeringsmedlem – Elon Musk – lägger sig i inrikespolitiken i både Tyskland och Storbritannien och inom kort kommer man att öka oljeutvinningen och president Trump själv har flera gånger gett uttryck för att människans aktiviteter inte påverkat klimatet.
Med allt detta – och en hel del annat som sker i vår omvärld – som bakgrund, hävdar ändå politiker, journalister och politiska makthavare att Sverige blivit säkrare sedan vi gick med i Nato.
Jag förstår det inte… På vilket sätt då?
Och samma sak med världen; när det nu behövs hyfsat neutrala och alliansfria stater som verkar för nedrustning, rättvisa och den biologiska mångfalden i naturen, bidrar Sverige istället till den ökande polariseringen och det vid en tidpunkt när USA får sin mest oberäkneliga ledare någonsin.
Jag är, det erkänner jag, vilse i tanken och det enda rimliga jag kan komma på är att vi måste bygga upp en stark fredsrörelse som alternativ till den massiva krigspropaganda och upprustningseufori som nu dominerar den offentliga agendan.
Försvarsministern hävdar att det är viktigt att vi hänger med i utvecklingen av ”automation, robotik och AI” och det kommer naturligtvis att fortsätta att göda krigsindustrin och dess aktieägare.
Jag menar att vi omedelbart måste få till en vapenvila och ett fredsavtal i Ukraina, stoppa det pågående folkmordet i Gaza och verka för eldupphör i alla övriga väpnade konflikter som pågår.
Det är vår planets framtid som är satt i pant…
***
Stefan Strömberg, författare och aktuell med samtalsföreläsningen ”Mellan oss skapas världen”, samt en om sina erfarenheter i Latinamerika och en om utvecklingen i Bergslagen
