Sedan januari 2023 har exceptionell havsvärme utlöst en global korallblekning som nu omfattar drygt 84 procent av världens korallrev – den fjärde och mest omfattande hittills. En ny internationell genomgång, Global Tipping Points 2025, slår fast att den pågående massdöden markerar planetens första klimatbrytpunkt.
KLIMAT | Den nya rapporten, Global Tipping Points 2025, beskriver hur varmvattenkoraller pressats förbi en kritisk tröskel när återkommande värmestress inte längre lämnar utrymme för återhämtning. Fynden bygger på breda data från tropikerna och placerar korallernas kollaps i ett större sammanhang med andra risksystem – som Grönlands och Antarktis inlandsisar, Amazonas regnskog och viktiga havsströmmar – som närmar sig liknande instabilitet.
– Vi kan inte längre tala om brytpunkter som en framtida risk. Detta är vår nya verklighet, säger Steve Smith, University of Exeter, som har lett arbetet med rapporten.
NOAA, National Oceanic and Atmospheric Administration – USA:s havs- och klimatmyndighet, bekräftade i april 2024 att världen befinner sig i den fjärde globala blekningshändelsen. Sedan dess har omfattningen fortsatt att växa: under september 2025 har blekningsnivåer av värmestress registrerats på 84,4 procent av korallrevens yta och massblekning dokumenterats i minst 83 länder och territorier.
Bakgrunden är de rekordhöga havs- och lufttemperaturerna. Enligt Copernicus och WMO, World Meteorological Organization, var 2024 det varmaste året som uppmätts, omkring 1,5 grader varmare än förindustriell nivå – en nivå som rapporten varnar för att världen riskerar överskrida under de närmaste åren.
Michael Studivan, korallekolog vid University of Miami, beskriver konsekvensen i fält:
– Återhämtningsperioden som vanligtvis sker mellan störningar sker egentligen inte längre, och det är det stora problemet för koraller.
Han förklarar att blekningen inträffar när korallerna – stressade av värme – stöter ut de alger de lever i symbios med och därmed förlorar syre, näring och färg.
Forskarnas samlade slutsats är att även en stabilisering vid 1,5 grader inte räcker för att bevara reven i större skala. För att säkra dem i “meningsfull skala” krävs att den globala temperaturen pressas ner mot cirka 1 grad över förindustriell nivå, vilket implicerar aktiv borttagning av koldioxid ur atmosfären. Samtidigt betonar rapporten att snabba utsläppsminskningar – och åtgärder som stärker lokalt skydd och förvaltning – kan dämpa förlusterna och minska risken för kaskader av ytterligare brytpunkter.
Manjana Milkoreit, medförfattare till rapporten, efterlyser ett skifte i styrningen:
– Vi har kunskapen. Det vi behöver är en styrningsform som matchar den här utmaningens natur.
Koraller
Definition:
Koraller är marina ryggradslösa djur som ofta lever i kolonier och bygger kalkrika skelett. Dessa strukturer bildar korallrev.
Symbios med alger:
Många revbildande koraller lever i symbios med encelliga alger (zooxantheller) inne i vävnaderna. Algerna fotosyntetiserar och förser korallen med näring (bl.a. kolhydrater, syre och koldioxid), medan algerna får skydd samt tillgång till koldioxid och näringsämnen. Symbiosen gör det möjligt för koraller att överleva i näringsfattiga tropiska hav.
Miljötolerans och stress:
Koraller har snäva toleransintervall för temperatur, ljus och salthalt. Långvarigt förhöjda havstemperaturer stör symbiosen; algerna producerar då reaktiva syreföreningar som skadar korallcellerna.
Korallblekning (bleaching):
Som försvar stöter korallen ut algerna och förlorar därmed sin färg. Utan alger försvinner en stor del av energitillförseln, vilket ökar risken för sjukdomar, svält och död om den stressande temperaturen kvarstår.
Temperaturtrösklar:
- Blekning observeras ofta när vattnet under en längre period ligger omkring en grad över den genomsnittliga maximala temperaturen för årets varmaste månad.
- Hög dödlighet ses ofta när överskridandet når två grader under liknande tidsperioder.
Anpassningsförmåga:
Korallers evolutionära och fysiologiska anpassning till snabb uppvärmning är begränsad. Vissa populationer tycks öka sin tolerans med cirka 0,1 grader per decennium, men detta bedöms ofta vara otillräckligt i förhållande till nuvarande uppvärmningstakt.
Sjukdomar kopplade till värme:
Förhöjda temperaturer kan gynna patogena bakterier som angriper koraller. Ett välstuderat exempel är Vibrio coralliilyticus, som kopplats till temperaturberoende blekning och vävnadsskador.
Aktuellt läge (pågående massblekning):
Sedan början av 2023 pågår en global massblekningshändelse. Över åttiofyra procent av världens korallrevsareal har utsatts för värmestress som kan orsaka blekning, vilket gör detta till den största dokumenterade globala blekningshändelsen hittills.
UNEP
