José Antonio Kast blir Chiles nästa president efter att ha vunnit gårdagens avgörande valomgång. Med 58,16 procent av rösterna besegrade han den styrande vänsterkoalitionens kandidat Jeannette Jara, som fick 41,84 procent, enligt preliminära resultat med nästan alla röster räknade.
CHILE | I Santiago följdes valnatten av snabba reaktioner både i Chile och internationellt, med bland från annat gratulationer Argentinas president Javier Milei och USA:s utrikesminister Marco Rubio. José Antonio Kast, som profilerat sig med löften om hårdare tag mot brottslighet och skärpt migrationspolitik, tar över efter Gabriel Boric och väntas tillträda den 11 mars 2026.
Valet beskrivs som en kraftig högersväng i ett land där oro över kriminalitet och otrygghet vuxit under de senaste åren, samtidigt som migrationen blivit en dominerande fråga i politiken. Kast har under kampanjen bland annat talat om att använda militären i områden med hög brottslighet, skärpa gränskontrollerna och driva på för omfattande utvisningar av personer som saknar tillstånd att vistas i landet.
Enligt uppgifter i internationell rapportering har Kast också drivit förslag om förvarslösningar och förstärkta barriärer vid gränsen, med fokus på att minska antalet papperslösa i Chile, som i vissa uppskattningar ligger runt 330000 personer, många med bakgrund i Venezuela. Kast vill också skapa en speciell polisstyrka enligt modell efter USA:s immigrationspolis ICE för att genomföra massutvisningarna. Han är också en hängiven abortmotståndare.
Samtidigt väntar en mer komplicerad verklighet i parlamentet. Flera bedömare pekar på att Kast kan få svårt att driva igenom de mest långtgående reformerna utan stöd över blockgränserna, eftersom kongressen är splittrad och motståndet kan bli betydande i sociala frågor som abortlagstiftning.
Kast ställde upp i presidentvalet för 3:e gången. I valet 2021 förlorade han mot Gabriel Boric, vars period vid makten i hög grad präglats av den långa och konfliktfyllda processen att byta ut Chiles författning från 1980. Två olika förslag föll i folkomröstningar den 4 september 2022, då 62 procent röstade nej, och den 17 december 2023, då 56 procent röstade nej.
Kast har även väckt starka reaktioner genom sin relation till arvet efter militärdiktatorn Augusto Pinochet, som styrde Chile 1973–1990. I rapporteringen inför och efter valet beskrivs han som en politiker som uttryckt beundran för Pinochet, vars diktatur kopplas till omfattande människorättsbrott med över 3000 döda eller försvunna och omkring 40 000 personer som utsatts för tortyr eller politiskt fängslande.
Även familjehistorien har varit en återkommande del av debatten. Kasts bror Miguel Kast hade centrala poster under Pinochets styre, bland annat som minister och centralbankschef. Dessutom har uppgifter om att deras far, Michael Kast, varit medlem i Nazistpartiet och tjänstgjort i den tyska armén under 2:a världskriget fått stor uppmärksamhet.
