En ny rapport från FN:s oberoende utredare slår fast att Venezuelas bolivarianska nationalgarde under mer än 10 år har varit en nyckelaktör i ett systematiskt förtryck av demonstranter och personer som uppfattats som politiska motståndare till president Nicolás Maduro. Rapporten pekar på övervåld vid protester, godtyckliga gripanden, tortyr och sexuellt våld – och beskriver en omfattande straffrihet.
VENEZUELA | Rapporten kommer från den FN-utsedda, oberoende internationella undersökningsgruppen för Venezuela. Enligt utredarna har Venezuelas bolivarianska nationalgarde, GNB, haft en central roll i ett statligt förtryck som pågått sedan 2014 och som i delar bedöms kunna utgöra brott mot mänskligheten, rapporterar OHCHR, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter .
Utredarna beskriver hur GNB vid återkommande protesttoppar 2014, 2017, 2019 och 2024 ska ha använt övervåld – inklusive otillbörlig användning av dödliga vapen. De uppger att de har information som ger rimliga skäl att tro att tjänstemän sköt urskillningslöst mot demonstranter och i vissa fall siktade mot vitala delar av kroppen. Enligt uppgifter till utredningen ska projektiler också ha modifierats för att orsaka större skador.
I rapporten beskrivs även massgripanden och riktade godtyckliga gripanden, våld i samband med gripanden, påstådd plantering av bevis samt tortyr och sexuellt och könsbaserat våld i GNB-anläggningar som använts som tillfälliga förvar.
– Tortyren, misshandeln och de sexuella våldshandlingar som vi har verifierat – inklusive övergrepp och våldtäkt – var inte isolerade incidenter. De utgör en del av ett mönster av övergrepp som används för att bestraffa och bryta ner offer, säger Marta Valinas, som lett kommissionens arbete.
Marta Valiñas säger att materialet visar på en långvarig och samordnad strategi:
– De fakta vi har dokumenterat visar GNB:s roll i ett mönster av systematisk och samordnad repression mot motståndare eller de som uppfattas som sådana, vilket har fortsatt i mer än ett decennium.
En central del i rapportens slutsatser gäller förföljelse på politiska grunder, som utredarna beskriver som ett brott mot mänskligheten, där GNB pekas ut som en huvudaktör. Den militära styrkan ska också ha haft en nyckelroll i räderna ”Operation Tun Tun” (spanska för ”knack, knack”) efter valet 2024, som enligt rapporten syftade till att rikta in sig på och kriminalisera motståndare genom ogrundade anklagelser om terrorism eller uppvigling till hat.
Utredningen lyfter samtidigt en rättsapparat som inte stoppar övergreppen. Rapporten identifierar vad kommissionen beskriver som ”ett mönster av strukturell straffrihet som upprätthålls av systematiska misslyckanden inom det venezuelanska rättssystemet, vilket avslöjar dess oförmåga eller ovilja att utreda eller åtala överträdelser begångna av GNB.” Utredarna beskriver bland annat avstannade utredningar, långvarig processuell förlamning, manipulation av bevis och avsiktlig obstruktion från GNB, samt att eventuellt ansvarsutkrävande i praktiken stannat på låg nivå.
Rapporten går också igenom GNB:s interna operativa strukturer och befälsordning, och beskriver hur Venezuelas doktrin om ”nationell säkerhet” har blandat militära och polisiära funktioner på ett sätt som enligt utredarna legitimerat en militarisering av den allmänna säkerheten och breddat GNB:s roll i insatser inriktade på social kontroll och internt förtryck.
Om faktainsamlingsuppdraget
Den oberoende internationella undersökningsgruppen för den bolivarianska republiken Venezuela inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter i september 2019 för att bedöma påstådda kränkningar som begåtts i landet sedan 2014.
Under det senaste året har den också fokuserat på att utreda människorättssituationen kring det omtvistade presidentvalet 2024 och våldet begångna av regeringsvänliga miliser som kallas ”colectivos”.
Missionen består av tre medlemmar som får sitt mandat från Människorättsrådet, som är baserat i Genève. De är inte FN-anställda och får inte betalt för sitt arbete.
