Satellit ska väga världens skogar från rymden

KLIMAT | Värdens skogar spelar en viktig roll när det gäller att begränsa människans klimatpåverkan. Varje år lagrar de omkring 8 miljarder ton koldioxid – men siffran bygger på grova uppskattningar av trädens biomassa. Det finns mycket vi ännu inte känner till om mängden kol som faktiskt finns i skogarna, och hur den påverkas av klimatförändringarna. 

– Vår tanke var att använda en väldigt speciell radar för att kunna kartlägga världens skogar från rymden. Målet var att förstå hur skogarna påverkar klimatet och hur klimatförändringarna påverkar skogarna, säger Lars Ulander, professor i radarfjärranalys vid Chalmers och en av initiativtagarna till projektet i ett pressmeddelande.

Med hjälp av Europeiska rymdorganisationens (ESA) nya satellit Biomass hoppas forskarna kunna förstå kolets kretslopp bättre och på så sätt som skapa mer korrekta klimatmodeller, något som i sin tur kan hjälpa beslutsfattare att sätta in mer träffsäkra klimatåtgärder.

Den 29 april skickas Biomass upp från rymdbasen Kourou i Franska Guyana till sin omloppsbana, 600 kilometer ovan mark. Ombord finns en teknologi som kallas P-band-radar, som kan tränga igenom trädkronorna och på så vis skapa en komplett 3D-bild av hela trädet. Det är första gången tekniken används från rymden. 

Satelliten ska mäta massan av den levande skogen över stora delar av planeten och löpande skapa kartor där klimatforskare kan följa utvecklingen i världens skogar.

Svenska forskare har bidragit till projektet genom att genomföra tester som har kalibrerat radarn i Skövdes och Vindelns skogar.

P-band-radar används också för militär övervakning, och Europas och Nordamerikas skogar kommer av säkerhetsskäl inte att få mätas av Biomass. Men det är inget problem, menar Lars Ulander. 

– Att vi inte får göra mätningar över exempelvis Sverige är egentligen en icke-fråga. De görs redan så omfattande mätningar av skogarna i Europa och Nordamerika att det egentligen inte behövs ytterligare biomassamätningar här, säger han.

Dessutom är det i tropikerna som de största förändringarna av världens kolrika skogar sker. 

Under minst fem år kommer Biomass att leverera data, och de första kartorna ska kunna börja användas under 2026, till exempel i lokala insatser mot avskogning, men även som underlag för internationella klimatförhandlingar.