Tre renar har hittats döda utanför Umeå efter ett omstritt rally. Polisen utreder nu om händelsen är ett hatbrott. Amnesty Sverige varnar för att angreppet kan vara ett hot mot samers rättigheter och kultur.
SVERIGE | Efter en hetsig debatt om rally-VM och dess påverkan på rennäringen hittades tre renar döda med avskurna halsar längs en väg utanför Umeå förra söndagen. Polisen har inlett en utredning om grovt djurplågeri och skadegörelse, och undersöker om det finns ett hatbrottsmotiv, då en sameby tidigare överklagat delar av rallyts vägsträckning med hänvisning till renbetet.
Anna Nilsson, åklagare i Umeå, bekräftar för SVT Västerbotten att brottsrubriceringen kvarstår.
– Det är inget nytt som framkommit, utan det handlar om iakttagelser på platsen som gjordes från början, säger hon.
Händelsen har väckt starka reaktioner, särskilt i ljuset av de hot och trakasserier som samer ofta utsätts för. Amnesty Sveriges generalsekreterare Anna Johansson ser den som en del av ett större mönster.
– Detta är ännu ett smärtsamt exempel på hur samiska rättigheter gång på gång åsidosätts, säger hon.
Hon lyfter även risken att angreppet syftar till att tysta samiska röster:
– Om detta är ett hatbrott handlar det inte bara om ett angrepp på rennäringen, utan potentiellt sätt också om ett försök att skrämma samer till tystnad. Det är ett hot både mot internationell urfolksrätt och samisk kultur här i Sverige.
Svenska Samernas Riksförbunds, SRR, ordförande Matti Blind Berg varnar för en ökande rasism riktad mot samer.
– Den debatt som pågår just nu ger tydliga uttryck för hat och rasism mot den renägande gruppen samer. Vi har alla ett ansvar att motverka det som nu pågår. Vi kan aldrig acceptera att rasism, hat och hot mot renskötaren och renen får fortgå, säger han i ett pressmeddelande.
– Vi är starkt oroade över dagens situation men också över framtiden, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist vid SRR:
– Det är inte bara ovärdigt i ett rättssamhälle, utan sätter också de demokratiska och rättsliga principerna ur spel.
Hatbrott mot samer
Hatbrott mot samer är ett allvarligt problem i Sverige som tar sig uttryck på flera sätt. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) från april 2024 förekommer dessa brott i olika miljöer, såsom skolan, arbetsplatser, hemmiljöer och på internet. Kränkande uttryck och fördomar om påstådda samiska egenskaper riktas både mot enskilda individer och samer som grupp. Särskilt utsatta är de som bär samiska kläder eller har samiska namn, samt personer inom rennäringen.
En unik aspekt av hatbrott mot samer är angrepp på renar och rennäringen. Brå:s rapport beskriver hur renar utsätts för våld, exempelvis genom att bli påkörda medvetet eller skjutna. Dessa brott sker ofta i avlägsna områden utan vittnen, vilket försvårar utredningar. Personer inom rennäringen rapporterar även om hot och trakasserier, ofta kopplade till konflikter med markägare, jägare och bönder som motsätter sig renars närvaro på vissa marker eller känner sig begränsade av renskötselrätten.
Den svenska staten har historiskt bedrivit en politik som negativt påverkat samers kultur, språk och identitet. Under slutet av 1800-talet inrättades ”Lappväsendet”, en statlig myndighet som övervakade samer och deras livsstil. Nomadskolor etablerades 1913 som en del av en assimileringspolitik, där samiska barn separerades från sina familjer för att anpassas till svenska normer. Denna historia av förtryck har skapat långvariga spänningar och ojämlikheter som fortfarande påverkar samhället idag.
För att motverka rasism och hatbrott mot samer beslutade regeringen i december 2024 om en handlingsplan med tydliga mål och åtgärder. Planen fokuserar på områden som skola, rättsväsende, välfärd och arbetsliv, och syftar till att skapa ett samhälle fritt från rasism. Åtgärderna inkluderar utbildningsinsatser för att öka kunskapen om samisk kultur och historia, samt stärka rättsväsendets förmåga att identifiera och hantera hatbrott mot samer.
Trots dessa insatser kvarstår utmaningar. Många samer väljer att dölja sin identitet av rädsla för diskriminering och hatbrott. Detta kan innebära att undvika samiska kläder offentligt eller att inte berätta om sitt ursprung i olika sammanhang. För att effektivt bekämpa hatbrott mot samer krävs fortsatta utbildningsinsatser, ökat förtroende för rättsväsendet och en bredare medvetenhet i samhället om samers rättigheter och den diskriminering de möter.
BRÅForum för levande historia
Regeringskansliet
