Sverige tappar i global klimatranking 

KLIMAT | När årets index, Climate Change Performance Index – CCPI 2026, presenterades vid det pågående klimattoppmötet stod det klart att de tre översta platserna återigen lämnas tomma eftersom inget land anses göra tillräckligt för att få det allra högsta betyget. Första namngivna land är Danmark på plats 4, följt av bland andra Storbritannien, Marocko och Chile. Litauen tar sig in på plats 9, medan Sverige nu återfinns på plats 13 efter att ha tappat två positioner jämfört med förra året. Pakistan och Rumänien lyfter kraftigt till plats 15 respektive 16 och placerar sig därmed strax bakom Sverige i tabellen. Totalt omfattar indexet 63 länder samt EU. 

CCPI beskriver Sveriges läge som motsägelsefullt: landet får ett högt betyg när det gäller utsläppsnivåer och hör till de allra främsta när det gäller andelen förnybar energi. Samtidigt får Sverige ett lågt omdöme för sin klimatpolitik och ett mycket lågt betyg för energianvändning, där den totala förbrukningen per person anses ligga för högt i förhållande till vad som krävs för att klara Parisavtalet. 

Experterna bakom indexet lyfter särskilt fram att den svenska klimatpolitiken steg för steg har försvagats. Flera tidigare styrmedel har tonats ned eller avskaffats, samtidigt som användningen av fossila bränslen inte minskar utan snarare ökar. Ett uppmärksammat exempel är regeringens besked hösten 2024 att säga nej till 13 planerade havsbaserade vindkraftparker i Östersjön med en sammanlagd planerad effekt på 32 GW, där endast projektet Poseidon i norra Kattegatt/södra Skagerrak godkändes med hänvisning till säkerhetsläget. 

Samtidigt fortsätter Sveriges relativt höga koldioxidskatt att lyftas fram som ett positivt verktyg, men CCPI:s landexperter bedömer att det inte kompenserar för bristen på skärpt politik i andra delar. I sin samlade bedömning efterlyser de att svensk klimatpolitik tydligt styrs tillbaka mot landets egna mål och EU:s klimatramverk, med högre ambitionsnivå, färre subventioner till fossil energi och mer konsekvent styrning mot netto noll-utsläpp. 

Indexet varnar dessutom för hur Sverige hanterar biomassa, särskilt från skogsbruket. De pekar på att den stora användningen av skogsbränslen måste värderas inte bara utifrån utsläppsstatistik utan också utifrån konsekvenser för biologisk mångfald, klimatanpassning och rättigheter för den samiska befolkningen, som påverkas direkt av skogs- och jordbruksmetoder i norra Sverige. 

Även globalt syns tydliga förskjutningar i indexet. Chile lyfter till plats 7 och lyfts fram som ett föregångsland inom användningen av förnybar energi. Landet har sedan tidigare en klimatlag och har bundit sig till att nå nettonoll 2050. Under 2025 har Chile dessutom lämnat in en uppdaterad klimatplan, en så kallad NDC 3.0, med skärpta utsläppsbudgetar, sektorsvisa mål och ett tydligt fokus på att hålla sig inom Parisavtalets 1,5-gradersgräns.

USA fortsätter att återfinnas i botten av indexet. CCPI konstaterar att landet, efter Donald Trumps återkomst till Vita huset, har rullat tillbaka centrala klimatpolitiska beslut, vilket bidrar till att USA nu hamnar på plats 65 med ett samlat betyg som klassas som mycket lågt. Tillsammans med bland andra Ryssland och Saudiarabien placerar sig landet därmed bland världens sämst presterande ekonomier i klimatarbetet.

För Sverige innebär årets resultat att landet fortfarande räknas som en relativt stark klimataktör internationellt, men inte längre hör till den absoluta toppen. CCPI-experterna är tydliga med att det krävs kraftfulla skärpningar av politiken för att vända trenden: minskad energianvändning per person, snabbare utbyggnad av förnybar energi, en mer konsekvent utfasning av fossila bränslen och en klimatomställning som tar större hänsyn till natur och urfolksrättigheter. Om Sverige väljer den vägen, menar de, har landet fortfarande möjligheten att återta en tätposition i den globala klimatrankingen.