På den internationella dagen för biologisk mångfald igår den 22 maj 2025 varnade FN-chefen António Guterres för naturens snabba förstörelse och uppmanade till omedelbara åtgärder enligt Kunming-Montreal-avtalet för att hejda förlusten senast 2030.
BIOLOGISK MÅNGFALD | Enligt FN:s konvention om biologisk mångfald riskerar en miljon arter att utrotas, och 75 procent av landekosystemen samt två tredjedelar av de marina miljöerna har förändrats avsevärt av mänsklig aktivitet. Om nuvarande trender fortsätter, kan framstegen mot åtta av de 17 målen för hållbar utveckling äventyras.
Guterres betonade att inget land, hur rikt eller mäktigt det än är, kan hantera krisen isolerat eller blomstra utan den ekologiska rikedom som definierar livet på jorden. Han efterlyste att länder genomför nationella handlingsplaner för biologisk mångfald, skalar upp finansieringen för bevarande, flyttar skadliga subventioner och stödjer lokalsamhällen, ursprungsbefolkningar, kvinnor och ungdomar.
Biologisk mångfald ligger till grund för livsmedelssäkerhet, försörjningsmöjligheter, hälsa och klimatmotståndskraft. Ungefär tre miljarder människor äter fisk för 20 procent av sitt intag av animaliskt protein, och 80 procent av landsbygdsbefolkningen i utvecklingsländer är beroende av växtbaserad medicin. Ändå ökar förstörelsen av naturliga livsmiljöer också risken för överföring av zoonotiska sjukdomar, vilket gör bevarandet av biologisk mångfald till en nyckelfaktor för global hälsa.
Guterres avslutade med att betona vikten av att leva i harmoni med naturen och hållbar utveckling som mänsklighetens väg till en bättre värld för alla, och upprepade årets tema: ”Låt oss ta det tillsammans.”
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald, eller biodiversitet, avser den rika variationen av livsformer på jorden. Det omfattar mångfalden av ekosystem, arter och den genetiska variationen inom arter. Denna mångfald är avgörande för att upprätthålla ekosystemens funktioner och för att tillhandahålla ekosystemtjänster som är nödvändiga för människans överlevnad, såsom pollinering, vattenrening och klimatreglering.
I Sverige är situationen för den biologiska mångfalden oroande. Enligt Artdatabankens rödlista från 2020 är 4 746 arter klassificerade som rödlistade, varav 2 249 anses hotade. De främsta hoten inkluderar skogsavverkning, igenväxning av öppna landskap och intensivt jordbruk.
Förlusten av biologisk mångfald är inte bara ett ekologiskt problem utan också ett hot mot människans välfärd. Fungerande ekosystem skyddar mot naturkatastrofer, bidrar till friska hav, möjliggör växtpollinering och hjälper till att stabilisera klimatet. Enligt FN
vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald (IPBES) är förlusten av biologisk mångfald ett lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna. (
För att motverka denna utveckling krävs omfattande insatser på både nationell och internationell nivå. Sverige har antagit flera miljökvalitetsmål, inklusive målet ”Ett rikt växt- och djurliv”, som syftar till att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Internationellt har länder enats om Konventionen om biologisk mångfald (CBD), vars syfte är att bevara biologisk mångfald, främja hållbart nyttjande av dess komponenter och rättvis fördelning av vinster från genetiska resurser.
Att bevara den biologiska mångfalden är en gemensam angelägenhet som kräver medvetenhet, engagemang och konkreta åtgärder från individer, samhällen och regeringar världen över.
NaturskyddsföreningenNaturvårdsverket
De 17 globala målen för hållbar utveckling
De 17 globala målen för hållbar utveckling, även kända som Agenda 2030, antogs av FN
medlemsländer i september 2015. Dessa mål utgör en universell handlingsplan för att främja hållbar utveckling globalt och syftar till att utrota fattigdom, bekämpa ojämlikhet och orättvisor samt hantera klimatförändringar fram till år 2030. Målen omfattar tre dimensioner av hållbarhet: ekonomisk, social och miljömässig.
De 17 målen är:
- Ingen fattigdom – Utrota all form av fattigdom överallt.
- Ingen hunger – Avskaffa hunger, uppnå matsäkerhet och förbättrad nutrition samt främja hållbart jordbruk.
- Hälsa och välbefinnande – Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.
- God utbildning för alla – Säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
- Jämställdhet – Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt.
- Rent vatten och sanitet – Säkerställa tillgång till och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.
- Hållbar energi för alla – Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.
- Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt – Främja varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning samt anständiga arbetsvillkor för alla.
- Hållbar industri, innovationer och infrastruktur – Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.
- Minskad ojämlikhet – Minska ojämlikheten inom och mellan länder.
- Hållbara städer och samhällen – Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
- Hållbar konsumtion och produktion – Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
- Bekämpa klimatförändringarna – Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser.
- Hav och marina resurser – Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.
- Ekosystem och biologisk mångfald – Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart skogsbruk, bekämpa ökenspridning samt hejda och vända markförstöring och förlust av biologisk mångfald.
- Fredliga och inkluderande samhällen – Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
- Genomförande och globalt partnerskap – Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.
Varje mål är uppdelat i flera delmål, totalt 169, och har över 230 indikatorer för att mäta framsteg och säkerställa ansvarstagande.
Globala målenRegeringen.se
Svenska FN-förbundet
