Månen har tagit plats på World monuments funds lista över hotade kulturarv. Samtidigt har konstnären Mikael Genbergs lilla röda stuga skjutits upp mot månen – utan bygglov. Själv hoppas han att stugan blir en del av månens kulturarv, snarare än ett hot.
– Det är ett drömscenario. Det är ju den första byggnaden utanför den här planeten.
MÅNEN | Den 15 januari klockan 07.11 lämnade en decimeterstor röd stuga med vita knutar Kennedy Space center i Florida i en raket med riktning mot månen. Om fyra månader ska konstnären Mikael Genbergs verk placeras ut av den lilla månrovern Tenacious – förutsatt att månlandaren lyckas nå mark. När det japanska rymdföretaget Ispace senast försökte landa på månen 2023 slutade det med soppatorsk och en krasch.
– Det är en jätterisk, att landa är jättesvårt. Bara att vara uppe i rymden är en stor sak, men det är redan nervöst inför landningen! Jag hade inte haft förståelse för hur svinkomplicerat det här är: bilen ska av, kamerorna ska fungera… Det är massa grejer som kan gå fel, säger Mikael Genberg när Global ringer upp, en vecka efter att hans månhus lämnat jorden.
Idén att sätta en röd stuga på månen fick Mikael Genberg för 25 år sedan. Men något bygglov har huset inte fått, och nu har Rymdstyrelsen skickat en underrättelse om misstänkt brott till regeringen, som TV4 Nyheterna var först att rapportera.
– Både att den flyger och att den placeras ut skulle behöva tillstånd, säger Johan Marcopoulos, kommunikationsansvarig på Rymdstyrelsen, till kanalen, och fortsätter:
– Rymdlagen är en gammal lag. Det finns en straffskala som jag tror sträcker sig från böter till fängelse max ett år, men så vitt jag känner till har det inte prövats rättsligt någon gång.
Ansökan om tillstånd skickades in i september, men har ännu inte beviljats. Rymdstyrelsen har dock rekommenderat regeringen att ge tillstånd.
Det var 25 år sedan du började med detta, varför sökte du bygglov så sent?
– Egentligen är jag inte rätt person att svara, för jag har inte den juridiska kompetensen. Men jag tror att det som har tagit tid är att det här är ett unikt fall. Det är ju fyra månader tills vi landar, så jag tänker att det kommer att lösa sig, i och med att Rymdstyrelsen har varit positiva.
Får ni inte tillstånd så blir det ett svartbygge?
– Då vet jag inte hur vi gör… Jag tror inte det kommer att hända, men skulle det vara så blir det ju ett svartbygge.
Samma dag som den röda stugan sköts upp mot månen klassades den tilltänkta landningsplatsen som ett hotat kulturarv, av World monuments fund. Sedan 1996 sammanställer organisationen en lista över kulturarv som hotas på vår jord. Bland årets 25 utvalda objekt finns bland annat Gazas krigsdrabbade stadsbebyggelse, jordbävningsdrabbade Antakya i Turkiet och östafrikanska Swahilikusten som hotas av stormar och havshöjning. I år är första gången listan innehåller en kulturhistorisk plats utanför jordens yta.
”När en ny era av rymdutforskning börjar krävs internationellt samarbete för att skydda de fysiska resterna av tidiga månlandningar, och bevara dessa bestående symboler för kollektiva mänskliga prestationer”, skriver World monuments fund på sin sajt angående månen.
På Apollo 11:s landningsplats från 1969 finns 106 föremål och andra spår från händelsen kvar, däribland vetenskapliga instrument, ett landningsställ och Neil Armstrongs fotavtryck. Välbevarat, eftersom månen saknar vind och flytande vatten. Utöver denna första landningsplats finns över 90 ytterligare områden på månen som människan har landat på eller på annat sätt påverkat, och som enligt World monuments fund har kulturhistoriskt värde.
”De representerar anmärkningsvärda milstolpar inom vetenskap och ingenjörsvetenskap med rötter i årtusenden av astronomiska studier och förblir en källa till växande vetenskaplig kunskap”, skriver organisationen.
Själva hotet mot dessa platser består enligt World monuments fund bland annat av kommersiella och privata rymdresor. Det kan handla om insamling av souvenirer, plundring och annan exploatering. Organisationen hoppas att utnämningen ska öka medvetenheten om månens kulturhistoriska platser, och efterfrågar en internationell överenskommelse för att skydda dem.
– När vi går in i en ny era av rymdutforskning är det avgörande att etablera internationella mekanismer för att skydda detta kulturlandskap. Att skydda månens arv kommer att förhindra skador från ökande privata och statliga aktiviteter i rymden, vilket säkerställer att dessa artefakter bevaras för framtida generationer, säger World monument funds ordförande Bénédicte de Montlaur till The Art newspaper.
Mikael Genberg är fascinerad av månens nya status som kulturhistorisk plats, säger han.
– Det blir som nån sorts arkeologiska reservat, som ingen får komma i närheten, eftersom man kan riva upp massa damm som kan förstöra spåren. Det är fascinerande att man ser det på det sättet, som nåt man inte vill utplåna.
Med tanke på att Ispace förra månlandare kraschade, hur ser du på risken att ni kraschar och förstör någon av månens kulturhistoriska platser?
– Det är så små platser, de är ingenting om man tittar på hur stor månen är. Det är otroliga vidder, och inte i närheten av Mare Frigolis där vi ska landa. Det är längre norrut än någon har landat tidigare. Felmarginalen ligger på nån kilometer när man landar, så det skulle krävas enorma misstag i sådant fall.
Om ni lyckas, vad tänker du om att din stuga skulle kunna bli en del av människans kulturarv på månen?
– Det är ju den första byggnaden utanför den här planeten, även om den är liten. Det känns jättekul! Det är ju ett drömscenario.
***
Fotnot: Global har även sökt Emil Vinterhav, chef för månhusets tekniska team, angående att huset saknar tillstånd att skjutas iväg och uppföras.
World monuments fund: 25 hotade kulturarv
Mer information om vad hotet består i finns i länkarna nedan. En karta och översikt över platserna finns här.
1. Flodslätten i Barotse, Zambia
2. Belfast Assembly Rooms, Nordirland, Storbritannien
3. Bhujs historiska vattenhanteringssystem, Indien
4. Buddhistiska grottempel i Maijishan och Yungang, Kina
5. Kapellet i Sorbonne, Frankrike
6. Chief Ogiamien’s House, Nigeria
7. Cinema Studio Namibe, Angola
8. Erdene Zuu buddhistkloster, Mongoliet
9. Gazas historiska stadslandskap, Palestina
10. Antakyas historiska stad, Turkiet
11. Maines historiska fyrtorn, USA
12. Debdous judiska kulturarv, Marocko
13. Rådhuset “Teacher’s house” i Kiev, Ukraina
14. Ortodoxa kloster i Drinodalen, Albanien
15. Musiflodens historiska byggnader i Hyderabad, Indien
16. Notohalvöns kulturarv i Honorikuregionen, Japan
17. Qhapaq Ñan, Andernas (inkarikets) vägnät, Argentina, Bolivia, Chile, Colombia, Ecuador, Peru
18. Ruiner av historiska staden Belchite, Zaragoza, Spanien
19. Serifos historiska gruvdrifts-landskap, Grekland Serifos
20. Swahilikustens kulturhistoriska platser, Komorerna, Kenya, Mozambique, Tanzania
21. Terracottaskulpturer i Alcobaças kloster, Portugal
22. Occaneechi-stammens handelsvägar, North Carolina, USA
23. Månen
24. Waru warus traditionellt odlade fält, Peru
25. Tunis Medinas vattenreservoarer, Tunisien
World monuments fund
World monuments fund är en oberoende organisation som arbetar med att skydda världens mest värdefulla platser, med syfte att ”bygga ömsesidig förståelse mellan kulturer och samhällen”.
Organisationen arbetar tillsammans med lokala samhällen, regeringar och finansiärer för att skydda kulturarv som hotas av bland annat klimatförändringar, naturkatastrofer, turism och krig och konflikter. Hittills har över 700 platser skyddats enligt internationella standarder med hjälp av World monuments fund.
Organisationen grundades 1965 (då under namnet International Fund for Monuments), av James A. Gray (1909–1994), som i huvudsak arbetade för att skydda det lutande tornet i Pisa.