Riksrevisionen kritiserar i en ny granskning Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatpolitik och varnar för att beräknade effekter kan framstå som säkrare och mer långtgående än vad de är.
KLIMAT | I en granskning av regeringens och myndigheternas underlag och utvärderingar enligt det klimatpolitiska ramverket slår Riksrevisionen fast att arbetet präglas av flera brister. Regeringen uppger att slutsatserna ligger i linje med det man själv sett. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) sade i samband med ett EU-möte i Luxemburg att den “bekräftar det vi själva ser och det jag personligen har lyft upp i media, för jag tycker att det är ett problem värt att uppmärksamma”.
Samtidigt framhåller Riksrevisionen att regeringens redovisningar riskerar att ge riksdagen en alltför säker bild av framtida utsläppsutveckling. Riksrevisionen menar att myndigheten i sina regeringsunderlag inte tydligt redovisat osäkerheterna och att få alternativa scenarier presenteras.
En central invändning gäller Naturvårdsverkets antaganden om industrins omställning – till exempel tillgången till fossilfri el i rätt tid.
– Naturvårdsverket gör en annan bedömning än till exempel Energimyndigheten av industrins möjligheter att ställa om utan ytterligare klimatpolitiska åtgärder, vilket illustrerar de stora osäkerheterna, säger Ulrika Gunnarsson Östling, projektledare för granskningen.
Konsekvensen, enligt Riksrevisionen, är att de klimatpolitiska åtgärdernas effekter kan överskattas och att utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser framstår som mer förutsägbar än den är. Därmed finns risk att behovet av ytterligare utsläppsminskningar underskattas på vägen mot målet om netto noll 2045.
– Om inte riksdag och regering får en rättvisande bild av utsläppsutvecklingen är förutsättningarna för nödvändiga beslut om förändrade eller nya insatser dåliga. Då minskar möjligheterna att uppfylla målen och våra internationella åtaganden på ett effektivt sätt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Naturvårdsverket välkomnar granskningen men betonar att scenarier alltid är förknippade med osäkerheter.
– Vi är positiva till att den här granskningen har genomförts och att Riksrevisionens kommit med rekommendationer. Vi är trygga med de underlag vi tar fram till regeringen, men scenarier är i sin natur osäkra och därför är viktigt att vi är tydliga med vilka metoder vi använder. Det finns alltid utrymme för förbättring, säger Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning, i ett pressmeddelande.
Myndigheten uppger att den kommer redovisa fler möjliga utvecklingsvägar och göra metodbeskrivningar mer transparenta.
Sveriges klimatpolitiska ramverk
Sveriges klimatpolitiska ramverk, som riksdagen ställde sig bakom 2017, är verktyget för att genomföra landets åtagande under Parisavtalet vars globala mål är att hålla uppvärmningen väl under 2,0 grader och sträva mot 1,5 grader.
Ramverket består av tre delar: långsiktiga och etappvisa klimatmål, en klimatlag och ett oberoende Klimatpolitiskt råd.
Det långsiktiga målet är nettonollutsläpp senast 2045 och därefter negativa utsläpp; utsläppen inom Sveriges gränser ska då vara minst 85 procent lägre än 1990, och kvarvarande utsläpp kan balanseras med kompletterande åtgärder.
Klimatlagen som trädde i kraft 2018 kräver att regeringen varje år redovisar klimatet i budgetpropositionen och vart fjärde år lämnar en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen.
Klimatpolitiska rådet ska årligen granska om regeringens samlade politik ligger i linje med målen. Etappmålen omfattar bland annat att utsläppen från inrikes transporter (exklusive inrikes flygets koldioxid) ska minska med minst 70 % till 2030 jämfört med 2010, samt delmål för 2030 och 2040 på väg mot 2045.
Regeringens senaste handlingsplan och årliga klimatredovisningar utgör ramverkets planerings- och uppföljningssystem, och extern granskning (bland annat från Riksrevisionen 2025) följer hur väl styrningen och underlagen räcker för att nå målen.
Regeringskansliet