Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) blev förbannad över uppdaterade siffror från Naturvårdsverket som fick hennes klimatkalkyl att gå upp i rök. Men faktum var att kalkylen ändå hade börjat brinna.
ANALYS | KLIMAT Att klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skulle få en uppförsbacke när det kom till att baxa klimatmålen i hamn blev solklart kort efter valvinsten. I SVT:s agenda slog energi- och näringsminister Ebba Bush (KD) fast att klimatmålen låg fast. Men någon minut senare stod det klart att det största partiet i regeringsunderlaget, Sverigedemokraterna, var mindre nogräknade. På programledaren Camilla Kvarstofts fråga ”om det inte gör så mycket om Sverige inte klarar klimatmålet till 2030”, svarade Jimmie Åkesson rättframt:
– Jag tycker inte det gör något.
Prognos pekade på hisnande underskott
Vem som skulle vinna matchen om klimatpolitiken framstod då som ett oskrivet kapitel. Det enskilt viktigaste styrmedlet för att nå klimatmålen till 2030, reduktionsplikten, skulle förvisso sänkas till EU:s miniminivå. Men det var en tillfällig sänkning, bedyrade dåvarande partiledaren för Liberalerna, Johan Pehrson, i Agenda. Förvisso höjdes den igen. Men långt ifrån tillräckligt för att nå klimatmålen. Ändå skulle Romina Pourmokhtari (L) hävda att beslutet skulle innebära en gyllene lösning för att nå Sveriges EU-åtagande för ESR-sektorn, där bland annat vägtrafiken ingår. Men som tidningen Syre kunde berätta var det en detalj hon utelämnade. Ett underskott för upptag i marksektorn (LULUCF) för 2021-2025 skulle avräknas automatiskt mot ESR-målet i samband med en sluträkning 2027. Här pekade Naturvårdsverkets prognos mot ett hisnande underskott. Samma underskott presenterades också i klimatredovisningen som regeringen nu publicerat i budgeten, mellan 63 och 71 miljoner ton koldioxid. Att jämföra med Sveriges territoriella utsläpp som uppgår till runt 46 miljoner ton ett enskilt år.
Pourmokhtari skyllde på felräkning
Ändå är det en påstådd felräkning som hamnat i centrum för regeringens klimattrassel. En felräkning som bleknar i jämförelse med det verkliga underskottet. Om vi låtsas som om regeln som kräver en automatisk avräkning för LULUCF-sektorn mellan 2021 och 2025 inte gäller, skulle underskottet enligt Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisningen endast ha uppgått till 0,4 miljoner ton för ESR. Men när regeringen i somras begärde in uppdaterade siffror från Naturvårdsverket – var underskottet plötsligt minus 5,8 miljoner ton. I en uppmärksammad intervju med Svenska Dagbladet sa Pourmokhtari (L) att beskedet gjorde henne ”förbannad”.
– Min poäng är att den kraftigt försvårar mina förutsättningar att få de resultat jag vill få i politiken. Fram till i juni så var allas bedömning inklusive Naturvårdsverkets att gapet till ESR låg på 0,4 miljoner ton CO2-ekvivalenter, fortsatte hon.
Var aldrig nära att nå målet
Problemet är att det bara är i tankeexperiment som det går att låtsas som att den automatiska avräkningen inte skulle ske. I regeringens egen klimatredovisning står det glasklart, om än i knastertorr kanslisvenska:
”Måluppfyllelsen inom LULUCF under perioden 2021–2025 påverkar Sveriges åtagande inom ESR eftersom eventuella underskott i LULUCF 2021–2025 per automatik förs över till ESR-sektorn”.
Det vill säga, ministern var aldrig nära att nå ESR-målet. Underskottet på 0,4 miljoner ton var egentligen upp till 70 miljoner ton för ESR. Men av satsningarna i budgeten framgår det att det var gapet på 0,4 miljoner ton hon hade siktat in sig på. Sammanlagt kommer de bidra till att minska utsläppen i ESR-sektorn med 1,5 miljoner ton.
Kan straffa sig
– Vi skulle kunna lägga ner skogsbruket ett år eller sluta köra alla bilar ett år, då skulle vi snabbt nå målen. Det är inte rimligt, svarade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i dag apropå en fråga varför inte regeringen gör större satsningar i budgeten för att stänga gapet för ESR-sektorn.
Satsningar för att på riktigt stänga gapet i den här budgeten hade förstås kommit i elfte timmen – och varit minst sagt svårsmälta för många väljare. Men regeringen som återkommande sagt sig stå bakom klimatmålen kunde i ett tidigare skede valt en annan väg. För Åkesson vägde klimatmålen förvisso lätt. Men hans obryddhet kan komma med högt pris, inte bara genom att den bidrar till att torpedera EU:s klimatpolitik. Tre av fyra svenskar tycker att det är viktigt att regeringen för en politik som leder till att Sverige når klimatmålen, enligt en Sifo-undersökning beställd av Naturskyddsföreningen. Väljare som också Åkesson behöver på sin sida av politiken för att kunna behålla makten. En politisk kalkyl som kan visa sig svårare att hantera än den han just satt fyr på.
