Om världens regeringar inte omedelbart vidtar kraftfulla klimatåtgärder riskerar miljontals fler barn i Latinamerika och Karibien att drabbas av fattigdom före 2030, enligt en ny rapport från FN. Det mest pessimistiska scenariot innebär att nästan arton miljoner barn påverkas.
KLIMAT | Trots att barns kroppar och livssituation gör dem särskilt sårbara för klimatförändringarnas effekter riktas endast 3,4 procent av all multilateral klimatfinansiering i Latinamerika och Karibien till barns behov. Det konstaterar en rapport som FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien (Eclac) och FN:s barnfond (Unicef) publicerade i dag torsdag i Panama.
Rapporten analyserar hur extrema väderhändelser, som cykloner och värmeböljor, påverkar barns försörjning, utbildning och hälsa – särskilt i regioner där sociala skyddssystem är svaga eller saknas.
– Om barn och unga inte har resurser för att tillgodose sina grundläggande behov och utveckla sin potential, och om tillräckliga sociala skyddssystem inte finns på plats, kommer regionens ojämlikheter bara att vidmakthållas, säger Roberto Benes, Unicefs regionala chef för Latinamerika och Karibien, i ett pressmeddelande.
Den siffra som rapporten pekar ut som det mest optimistiska scenariot är 5,9 miljoner barn och ungdomar som riskerar att hamna i fattigdom till 2030. Men om länderna misslyckas med att leva upp till sina klimatåtaganden och inte prioriterar sociala och klimatresilienta tjänster för barn kan antalet tredubblas – till 17,9 miljoner.
Benes framhåller att barns växande kroppar är särskilt utsatta för klimatförändringarnas effekter. Han understryker att dessa barn samtidigt drabbas av att deras familjers försörjning hotas, vilket påverkar deras möjligheter till utbildning och trygghet:
– Deras kroppar under utveckling är mer sårbara för cykloner, värmeböljor och andra extrema fenomen som samtidigt stör deras familjers försörjning och deras utbildning, säger Benes.
Trots den akuta utsattheten för barn i klimatkrisens spår prioriteras inte viktiga tjänster för hälsa, utbildning, vatten, sanitet och näring i klimatfinansieringen. Detta sker dessutom i ett läge där många regeringar i regionen redan skär ned på utvecklingsbistånd, mitt under en period med rekordhöga behov.
Rapporten manar regeringar att omedelbart skala upp insatserna. Bland rekommendationerna finns satsningar på sociala tjänster med hög klimatmotståndskraft, särskilt under barnens första tusen dagar i livet. Myndigheterna uppmanas också att utforma klimatpolitik som riktar sig specifikt till barns behov, i olika åldrar.
Vidare betonar rapporten vikten av att miljö- och klimatundervisning införs i skolornas läroplaner och att barn och ungdomars egenmakt och deltagande i klimatfrågor stärks. Det krävs också flexibla system för socialt skydd och krishantering som tar hänsyn till barns särskilda behov i olika åldrar och sammanhang.
