KRISER | – Att världen står i brand är en daglig verklighet för hundratals miljoner människor. Det är resultatet av en omvärld som är fundamentalt ur balans, säger International Rescue committees chef David Miliband i ett uttalande.

Biståndsorganisationen (även kallad ”Rescue”) listar årligen de 20 länder i världen som löper störst risk att drabbas av förvärrade eller nya humanitära kriser. Listan toppas precis som under fjolåret av Sudan. 

Landet befinner sig enligt organisationen i den största humanitära kris som någonsin har dokumenterats. Där bor en procent av världens befolkning, men 10 procent av de människor som är i behov av humanitär hjälp på jorden. Inbördeskriget i Sudan har lett till omkring 14,6 miljoner internflyktingar och befolkningen står inför den värsta hungernödskrisen på decennier. 

Och situationen väntas förvärras, skriver Rescue:s generalsekreterare i Sverige, Therése Engström, på organisationens hemsida: 

”Sudans kris accelererar i takt med det brutala inbördeskriget, underblåst av internationella krafter. I stället för att arbeta för en diplomatisk lösning fortsätter parterna striderna, vilket bäddar för en förödande humanitär kollaps nästa år”.

På andra plats över länder att hålla ögonen på är Palestina. Israels krig fortgår och riskerar att skapa en svältkatastrof med dramatiskt ökande antal dödsoffer under 2025, förutspår Rescue.

Listans tredjeplats innehar Myanmar. Sedan militären tog makten 2021 har våldet eskalerat och över tre miljoner människor befinner sig på flykt. Ovanpå våldet är landet regelbundet drabbat av cykloner och översvämningar till följd av klimatkrisen, som är extra svåra att hantera på grund av den krigsdrabbade infrastrukturen och en sjukvård redan hårt pressad av kolera och andra sjukdomar.

Rescue understyker hur ojämnt fördelat det humanitära lidandet är. De 20 mest sårbara länderna på organisationens ”watchlist” är hem för 11 procent av jordens befolkning, men utgör samtidigt 82 procent av människorna i världen som behöver humanitärt stöd. 

Koncentrationen av extrem fattigdom är ”häpnadsväckande”, säger David Milibrand.

– Det är en trend som vi måste ta itu med av moraliska och strategiska skäl. Det moraliska är att vi har mer resurser än någonsin tidigare, som måste användas för att hjälpa världens mest utsatta. Det strategiska skälet är att problem som börjar i Sudan eller Syrien inte stannar där – instabilitet sprider sig.

Therése Engström uppmanar Sveriges regering att stå upp för fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Bland organisationens rekommendationer till regeringen finns att investera i klimatanpassning och att arbeta för och med flickor och kvinnor.

”Biståndsinsatser kräver ett jämställdhetsfokus. Mer makt och resurser måste fördelas till lokala kvinnoledda- och kvinnorättsorganisationer, inte minst för att de är experter på kvinnors utsatthet och vissa insatser kräver kvinnlig personal. På längre sikt når vi inte positiv utveckling utan att förändra maktstrukturer som missgynnar flickor och kvinnor”, skriver hon.