16,6 miljoner indiska dödsfall på tio år kopplas till luftföroreningar i en ny svensk studie. Hela landets befolkning utsätts för föroreningar högre än WHO:s riktlinjer.
MILJÖ | Nästan ett av fyra dödsfall som skedde i Indien mellan 2009 och 2019 kan kopplas till långvarig exponering av luftföroreningar över Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
Forskarna har undersökt kopplingen mellan partiklar med en diameter upp till 2,5 mikrometer (kallade PM2.5) och dödlighet. Dessa partiklar är så små att de kan tränga in i lungor och blodomlopp, efter att ha kommit in i kroppen via inandningsluften.
– Vi fann att varje ökning av PM2.5-koncentrationen med 10 mikrogram per kubikmeter ledde till en 8,6 procent högre dödlighet, säger Petter Ljungman, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
När forskarna beräknade dödsfall bland människor som utsatts för partikelhalter över Indiens egna riktlinjer på 40 mikrogram per kubikmeter var resultatet att 3,8 miljoner av dem kunde kopplas till föroreningarna. WHO har dock mycket striktare riktlinjer, om 5 mikrogram per kubikmeter. När forskarna istället utgick från dem steg dödsfallen till 16,6 miljoner.
– Resultaten visar att de nuvarande riktlinjerna i Indien inte räcker till för att skydda hälsan. Striktare regler och åtgärder för att minska utsläpp är av yttersta vikt, säger Petter Ljungman.
Hela Indiens befolkning, uppåt 1,4 miljarder människor, lever i områden där partikelnivåerna överstiger WHO:s riktlinjer. I vissa regioner förekom nivåer på hela 110 mikrogram per kubikmeter, visar den nya studien.
Sedan 2017 har Indien ett nationellt luftvårdsprogram för att minska föroreningarna, som trots det har ökat i många områden.
Forskarna understryker även att partiklarna kan färdas hundratals kilometer i luften.
– Vår studie bidrar med bevis som kan användas för att skapa bättre luftkvalitetspolicyer, både i Indien och globalt, säger Petter Ljungman.
Studien Estimating the effect of annual PM2·5 exposure on mortality in India: a difference-in-differences approach är publicerad i The Lancet Planetary Health.
Luftföroreningar och hälsa
Partiklar med en diameter upp till 2,5 mikrometer kallas PM2.5. De bildas främst vid förbränning och genom att gaser från förbränningen kondenserar. Små partiklar avges även från vägslitage, däck och bromsar. Även industriprocesser och vedeldning släpper ut PM2.5.
PM2.5 hör till de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem. Akuta effekter är hosta och astmaattacker. På längre sikt kan lungfunktionen bli nedsatt.
Hos vuxna ökar exponering för partiklar risken både att drabbas av och att dö i sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Hjärtinfarkt, stroke och lungcancer utgör exempel på hälsoeffekter som kan knytas till exponering för luftföroreningspartiklar i tätorter. Partiklar har på senare år också visat samband med demensutveckling, andra cancerformer och diabetes.
Barn och gravida är extra känsliga för luftföroreningar. Det finns samband mellan moderns exponering för partiklar under graviditeten och risk för graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och högt blodtryck, samt låg födelsevikt hos barnet.
WHO rekommenderar att halten av PM2.5 långsiktigt bör ligga under 5 mikrogram per kubikmeter. Samtidigt finns enligt WHO inga befolkningsstudier som visar någon tröskel under vilken hälsoeffekter inte förekommer.
I Sverige har utsläppen av PM2.5 mer än halverats sedan 1990. Nya processer inom industrin står för den största minskningen. Idag är vedeldning den största källan till partiklarna i Sverige.
NaturvårdsverketKarolinska institutet
