I januari testar miljoner människor världen över att äta växtbaserat en månad. Men leder det till några bestående förändringar? Brittiska forskare har svaret.
VEGANISM | Nytt år innebär ofta en önskan om nya vanor. Ett av våra mest populära nyårslöften är att äta mer hälsosamt. Många vill också leva mindre klimatbelastande och värna djurs välmående. Sedan 2014 har organisationen Veganuary uppmuntrat människor att testa en växtbaserad januari, med inspirerande recept, erbjudanden och daglig vägledning via mail. I fjol deltog omkring 25 miljoner människor världen över.
Men vad hände sedan? Enligt kampanjens egen statistik uppger 8 av 10 deltagare att de har har minskat sin köttkonsumtion kraftigt även ett halvår efter den veganska månaden, och 27 procent uppger att de fortsatt att äta veganskt.
Nu har även forskare från universitetet i Exeter undersökt effekten av Veganuary, i tre olika studier med tidigare deltagare. Ett fenomen som växte sig starkare under månaden utan kött var känslan av äckel inför köttätande. Bland veganer kan känslan liknas vid det äckel de känner inför tanken på att äta exempelvis människokött eller avföring. ”Om sådana negativa känslor uppkommer när människor undviker att äta kött under Veganuary, så är det kanske inte en så stor uppoffring som många kan tro att sluta äta kött även på lång sikt”, skriver forskarna på sajten The Conversation.
En annan förändring som Veganuary visade sig föra med sig var att deltagarna förändrar sin självbild, från att ha sett på sig själva som köttätare till en identitet knuten kring att minska eller utesluta kött (”meat reducer” respektive ”meat excluder”). Ökade känslor av äckel inför kött, liksom ändrad självbild, kännetecknade de som deltog framgångsrikt i Veganuary, skriver forskarna.
De som lyckats mindre väl med att hålla sitt veganska löfte under månaden pekade på sociala faktorer, som att det var komplicerat att äta annorlunda än hushållets övriga medlemmar, att restauranger saknade veganska alternativ, och att de saknade icke-veganska produkter.
I en pågående studie försöker forskarna ta reda på mer om vilka psykologiska faktorer som är mest avgörande för vilka effekter Veganuary får på lång sikt.
Kost, hälsa och miljö
Över 80 miljarder landlevande djur dödas för att ätas av människor varje år.
Vegansk kost släpper ut i genomsnitt 70 procent mindre växthusgaser än en kost som består av mycket kött (≥100 gram om dagen) och belastar jordens miljö mindre när det gäller biologisk mångfald, vattenanvändning med mera.
Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna, som är över 400 forskares gemensamma bedömning av vad vi bör äta med hänsyn till hälsa och miljö, bör vi äta
- mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis, fullkorn, nötter och frön
- mer fisk från hållbart förvaltade fiskbestånd
- måttligt med mejeriprodukter med låg fetthalt
- mindre kött och chark
Nature food
Livsmedelsverket
