De 45 största globala kött- och mejeriföretagen beräknas ha orsakat sammanlagt 1,02 miljarder ton koldioxidekvivalenter under 2023/2022 – mer än vad som rapporterats för hela Saudiarabien. Om de 45 bolagen vore ett land skulle de vara världens nionde största utsläppare.
KLIMAT | Svensk-Danska Arla återfinns på plats 14 av 45 i tabellen med uppskattade samlade utsläpp på 24,03 miljoner ton koldioxidekvivalenter. I samma rapport noteras att bolaget hänvisar till en egen publicerad siffra på 18,1 miljoner ton för 2024. Som jämförelse uppgick Sveriges territoriella utsläpp preliminärt till 47,5 miljoner ton under 2024, en ökning med cirka 7 procent från 2023 enligt Naturvårdsverket.
– Det här borde vara en väckarklocka för Peter Kullgren. Dagens livsmedelssystem är en av de största drivfaktorerna bakom klimatförändringar och förlorad biologisk mångfald och Peter Kullgren för en politik som förvärrar situationen och ger mer industriellt jordbruk på bekostnad av ett hållbart livsmeddelssystem, säger Sandra Lamborn, ansvarig för jordbruksfrågor på Greenpeace i Sverige
Rapporten “Roasting the Planet”, publicerad av Foodrise, Friends of the Earth U.S., Greenpeace Nordic och IATP visar att en liten grupp jättar står för en oproportionerligt stor del av utsläppen. De fem största – JBS, Marfrig, Tyson, Minerva och Cargill – beräknas tillsammans stå för 480 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket överstiger de rapporterade utsläppen från Chevron, Shell eller BP. Sammantaget slaktade de 45 bolagen uppskattningsvis 17 miljarder kycklingar, 242 miljoner grisar och 53 miljoner nötkreatur under 2023, vilket motsvarar omkring 22 procent av alla kycklingar, 16 procent av grisarna och 17 procent av nötkreaturen som slaktades globalt det året.
Metan utgör den största enskilda klimatpåverkan från sektorn och står i rapporten för 51 procent av de totala utsläppen från de 45 bolagen. FN:s klimat- och luftkolsamarbete CCAC och UNEP bedömer att globala metanutsläpp behöver minska med 40–45 procent till 2030 för att hålla 1,5-gradersmålet inom räckhåll och undvika nära 0,3 graders uppvärmning redan till 2040-talet. Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, framhåller samtidigt att åtgärder för att minska metan från boskap är centrala för att klara klimatmålen.
I rapporten förklaras också varför nötkreatur dominerar påverkan: cirka 80 procent av utsläppen från de undersökta bolagen härrör från nötkreatur (både kött- och mjölkproduktion), 11 procent från gris och 9 procent från kyckling. Rapporten betonar att idisslande boskap har högre utsläpp och markanvändning per proteinenhet än de flesta andra livsmedel, vilket gör minskningar i boskapsproduktion och -konsumtion särskilt effektiva som kortsiktiga klimatåtgärder.
De nya beräkningarna placerar utsläppen från kött- och mejerijättarna i nivå med – eller över – flera stora fossilbolag och industrinationer, men rapportförfattarna poängterar att jämförelserna är vägledande, men metodiken skiljer sig mellan företags- och landsnivådata. Slutsatsen är ändå att snabbare styrmedel krävs för att sänka metan och annan klimatpåverkan från industrin, parallellt med åtgärder mot fossila bränslen.
Sveriges utsläppsökning under 2024 skärper också kraven på inhemska beslut, menar kritiker. Naturvårdsverket uppger att ökningen främst drevs av högre användning av fossila drivmedel i vägtrafik och arbetsmaskiner efter den sänkta reduktionsplikten, vilket gör att utsläppsminskningar i alla sektorer – inklusive livsmedelssystemet – blir mer angelägna.
Greenpeace och de medverkande organisationerna bakom “Roasting the Planet” kräver att regeringar tar fram handlingsplaner för att ställa om livsmedelssystemen i linje med klimatmålen och konstaterar att snabb och ambitiös metanminskning från boskap är en av de mest kraftfulla kortsiktiga klimatbromsarna.
