Ny rapport: Stoppad invandring dyrt för Sverige

EKONOMI | I december 2023 beslutade Tidöpartierna att ge Konjunkturinstitutet i uppdrag att kartlägga invandringens ekonomiska effekter på Sverige, inklusive en uträkning vad kostnaden är per invandrare redovisat efter ursprungsland. 

– Det handlar om att man ska se vad invandringen har kostat för skattebetalarna, sade Mattias Bäckström Johansson, partisekreterare för Sverigedemokraterna till SVT.

Tidöpartierna har involverat ytterligare fem myndigheter för att söka svar på frågan om invandringens kostnad (se faktaruta). De ska bland annat ta med skatteintäkter, bidrag och effekter på arbetsmarknaden i beräkningen och presentera resultatet i sommar.

Men själva premissen – att invandring är en kostnad – saknar stöd i forskningen på området. Det skriver Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia i den fackliga tankesmedjan Katalys rapport ”Vinsten med invandring – Om det pris vi alla betalar för Tidöpolitikens stängda gränser”.

Han menar att beräkningsmetoden med vilken invandringens ”kostnad” ska räknas ut, inte visar kostnader för samhället utan en omfördelning med hjälp av våra skatte- och välfärdssystem. Tony Johansson skriver: 

”Liknande beräkningar kan göras för andra grupper i samhället, exempelvis för kvinnor och män. Om en sådan beräkning görs, skulle den visa omfördelning från män till kvinnor. Detta då kvinnor har lägre inkomster och därmed lägre skatteinbetalningar än män. Ingen skulle dock hävda att den omfördelning som därmed har påvisats utgör en kostnad för att det finns kvinnor i samhället.”

Med samma beräkningsmetod skulle inte bara kvinnor vara en ”kostnad” för samhället, skriver Johansson, utan även exempelvis gruppen yngre förvärvsarbetande i jämförelse med äldre förvärvsarbetande.

Han fortsätter med att dra resonemanget till sin spets:

”Minst skulle naturligtvis ’nettokostnaden’ bli om alla hade exakt samma inkomst eftersom detta skulle leda till mycket låg omfördelning, eller ännu hellre: om alla hade en inkomst över genomsnittet, vilket naturligtvis inte är möjligt.”

Tony Johansson har i rapporten istället undersökt hur invandringen påverkat Sveriges tillväxt. Prognosen för tillväxten i Sverige var i början av 2000-talet lägre än utfallet, med högre invandring än tidigare, säger han till Dagens Arena:

– Den högre tillväxten beror på att befolkningen föryngras jämfört med utan invandring. Det gynnar tillväxten och vår levnadsstandard. Eftersom den inrikes födda befolkningen i Sverige är åldrande innebär det att färre arbetar och att BNP trycks ned utan invandringen.

Särskilt offentlig sektor gynnas av invandring. Utrikesfödda är överrepresenterade i flera yrken inom hälso- och sjukvården, påpekar Tony Johansson.

– Utrikesfödda står helt och hållet för tillväxten av arbetskraften de kommande tio åren. De är helt avgörande. Utan dem skulle vi behövt höja pensionsåldern och skatterna ytterligare, för att kunna få till arbetskraften och finansiera offentlig sektor, säger han till Dagens Arena.

Flyktinginvandringen under mitten av 2010-talet var ingen ”systemkollaps”, utan ökade tvärtom de offentliga finanserna. Den skapade tillväxt, skriver Tony Johansson. 

– Den stora flyktinginvandringen ledde till en finanspolitisk expansion som skapade tillväxt och jobb och därigenom betalade sig själv, säger han till Dagens ETC.

Invandringen ger en högre BNP per capita än om invandring inte skulle tillåtas, skriver han i rapporten.

”De tar våra jobb”, är ett anti-invandrings-argument man stöter på ibland. Men invandring leder inte till högre arbetslöshet, enligt den forskning som Johansson gått igenom. Med samma antal jobb och fler människor skulle det vara så, men eftersom ekonomin växer med flyktinginvandring behövs också fler som arbetar. Annorlunda uttryckt: Invandrare skapar fler jobb än de tar. Effekterna är dock små, och inte entydiga, enligt Johanssons forskningsgenomgång.

En effekt av att invandrare tar låglönejobb är att inrikesfödda “trycks upp” i inkomststrukturen, då den fylls på underifrån, enligt Johansson.

Vad blir då effekten av Tidöpartiernas stängda gränser, alltså den politik som de själva kallat ett ”paradigmskifte som kraftigt minskar invandringen till Sverige”?

I fjol var det fler som lämnade Sverige än som kom hit. Regeringen kallade till pressträff, och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) kommenterade situationen i ett uttalande:

– Regeringens arbete ger resultat. Antalet asylansökningar går mot en historiskt låg nivå, de asylrelaterade uppehållstillstånden fortsätter att minska och för första gången på 50 år har Sverige nettoutvandring. Denna utveckling mot en hållbar invandring är nödvändig för att vi ska kunna stärka integrationen och minska utanförskapet.

Tony Johansson höjer istället en varnande flagg.

”Den negativa syn på invandring som numera präglar Sverige kommer att få långsiktiga ekonomiska konsekvenser”, skriver han i rapporten.

Tony Johansson menar att en risk med nettoutvandring är att det blir brist på personal som kan jobba i välfärden, vilket i värsta fall leder till att den måste minska. Andra möjliga effekter är enligt honom höjda skatter, höjd pensionsålder och minskad levnadsstandard.