En ny internationell verktygslåda för matpolitik, The DIETS Toolkit , visar hur länder kan ställa om till mer växtbaserade matsystem som både räddar liv och minskar utsläppen. Samtidigt driver regeringen i Sverige en proposition om att sänka momsen på all mat från 12 procent till 6 procent från 1 april 2026 – även på läsk, bacon och ultraprocessade mat. Kritiker menar att Sverige därmed går i motsatt riktning mot de åtgärder som nu lyfts fram i den senaste forskningen.
HÄLSA | Den nya rapporten The DIETS Toolkit är framtagen av tre ledande internationella organisationer och fungerar som en handbok för hur beslutsfattare kan växla om till mer hälsosamma och hållbara kostmönster. Verktygslådan riktar sig direkt till länder som ska uppdatera sina klimatplaner och sina planer för biologisk mångfald inom ramen för Parisavtalet och det globala naturavtalet Global Biodiversity Framework, som ofta beskrivs som ”Parisavtalet för naturen”.
I centrum står kopplingen mellan kost, hälsa, klimat och natur. I dag står det globala matsystemet för omkring en tredjedel av världens samlade växthusgasutsläpp, enligt färska uppskattningar från FN-organen och ledande forskarnätverk. Samma system driver också den pågående naturkrisen: WWF:s Living Planet Report 2024 visar att vilda populationer av ryggradsdjur har minskat med i genomsnitt 73 procent sedan 1970.
Rapporten slår fast att animalietunga matsystem är en huvudorsak till att den biologiska mångfalden pressas tillbaka. Produktionen av kött och mejeriprodukter kräver stora arealer mark, leder till avskogning och tränger undan livsmiljöer för vilda djur. Forskningen bakom studien ”The global biomass of wild mammals” visar att vilda däggdjur i dag bara utgör en liten del av den totala däggdjursbiomassan på jorden, medan människor och våra domesticerade djur står för merparten.
The DIETS Toolkit ska hjälpa länder att ta itu med detta genom 10 konkreta policyverktyg som kan byggas in i nationella klimat- och naturplaner. Åtgärderna grupperas i tre områden. Det första handlar om att göra hälsosam mat lättillgänglig: hållbar offentlig livsmedelsupphandling i skolor och sjukhus, skolmåltider som är näringsriktiga och klimatsmarta, strategisk placering av hälsosamma alternativ i matsalar och butiker, fortbildning för kökspersonal i växtbaserad matlagning och bättre kostinnehåll i sociala skyddsprogram.
Det andra området fokuserar på kunskap och information – nationella kostråd där både hälsa och klimat vägs in, samt kampanjer och utbildningsinsatser om sambandet mellan mat, kroniska sjukdomar och utsläpp. Det tredje området är ekonomiska styrmedel: subventioner för frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, omställning av jordbrukssubventioner bort från klimat- och naturskadlig produktion, samt skatter på ohälsosamma produkter kombinerat med lägre skatter på hälsosamma livsmedel.
Bakom rekommendationerna ligger ny uppdaterad vetenskap. Den nya EAT-Lancet-kommissionen, som presenterades under hösten 2025, visar att en global övergång till en huvudsakligen växtbaserad så kallad planetär hälsodiet kan förebygga upp till 15 miljoner förtida dödsfall varje år, samtidigt som utsläppen från jordbruket minskar markant. Den bygger vidare på den ursprungliga rapporten från 2019, som uppskattade att runt 11 miljoner dödsfall årligen skulle kunna undvikas med en sådan kost.
I The DIETS Toolkit lyfts dessutom särskilda modelleringar fram för svenska förhållanden, baserade på EAT-Lancets interaktiva verktyg. En helt vegansk variant av den planetära hälsodieten beräknas kunna rädda närmare 20 000 svenska liv per år, jämfört med cirka 17 500 liv som skulle räddas med en flexitarisk diet. Det skulle innebära ungefär 2 400 fler räddade liv årligen – en ökning på nästan 14 procent. Skillnaden märks särskilt för cancer och stroke, där den veganska dieten enligt beräkningarna skulle rädda över 1 100 fler personer från cancer och nästan 500 fler från stroke varje år, jämfört med en flexitarisk kost.
Förklaringen, enligt forskningen bakom EAT-Lancet, är att en helt växtbaserad kost maximerar intaget av skyddande fibrer, antioxidanter och fytokemikalier, samtidigt som mättat fett från animaliska produkter helt tas bort. Utöver hälsoeffekterna ger den veganska planetära hälsodieten betydligt lägre klimatpåverkan än dagens genomsnittskost – omkring 60 procent lägre växthusgasutsläpp, lägre mark- och vattenanvändning och mindre påverkan på den biologiska mångfalden.
Rapporten kopplar dietförändringar direkt till det globala naturavtalet Global Biodiversity Framework. Avtalet lyfter hållbar matkonsumtion som ett av de mest effektiva verktygen för att samtidigt stärka naturvård, klimatmål, livsmedelssäkerhet och folkhälsa. I dag finns relativt välutvecklade system för att mäta och rapportera utsläpp av växthusgaser, men motsvarande verktyg för att följa hur vår matkonsumtion påverkar arter och ekosystem är betydligt svagare. I The DIETS Toolkit betonas därför att länder bör sätta mätbara mål för biologisk mångfald i sina nationella planer, på samma sätt som de sätter klimatmål.
Som bakgrund pekar rapporten på de stora förlusterna av vilda djur. WWF:s senaste siffror visar att de genomsnittliga populationerna av vilda ryggradsdjur blivit 73 procent mindre på 50 år, medan analyser av däggdjursbiomassa visar att nästan hela den sammanlagda vikten av däggdjur nu utgörs av människor och deras boskap. Det lämnar mycket lite utrymme för vilda däggdjur, vars massförlust sedan 1800-talet uppskattas till mer än en halvering.
För att göra omställningen konkret presenterar The DIETS Toolkit en femstegsmodell som länder kan följa: först analysera sambanden mellan konsumtion och miljöpåverkan i den nationella kontexten, därefter identifiera prioriterade åtgärder tillsammans med berörda aktörer, integrera dessa i klimat- och biodiversitetsplaner med tydliga, mätbara mål, säkra finansiering och genomföra åtgärderna sektorsövergripande, och slutligen följa upp utvecklingen och rapportera resultaten öppet.
En central del gäller ekonomiska styrmedel. Rapporten lyfter den snabbt växande erfarenheten av särskilda skatter på sockersötade drycker. Enligt en sammanställning som uppdaterades våren 2025 har över 130 jurisdiktioner i nästan 120 länder och territorier infört någon form av skatt på sockersötade drycker, ofta med tydliga effekter på konsumtion och reformulering av produkter. Sverige är inte ett av dessa länder.
Mexiko är ett av de mest omtalade exemplen. Landet införde 2014 en punktskatt på sockersötade drycker, och analyser visar att inköpen av beskattade drycker minskade med i genomsnitt 7,6 procent under de två första åren, med störst minskningar i hushåll med låga inkomster, rapporterar The Guardian. Erfarenheterna har inspirerat liknande åtgärder i många andra länder.
Storbritannien lyfts också fram som ett nyckelfall. Den brittiska Soft Drinks Industry Levy infördes 2018 och har riktat in sig på tillverkarna genom en tvåstegsskatt beroende på dryckernas sockerhalt. En genomgång från den brittiska regeringen visar att skatten bidragit till en genomsnittlig minskning av sockerhalten i beskattade läskedrycker med 46 procent mellan 2015 och 2020, framför allt genom att producenterna reformulerat sina recept.
The DIETS Toolkit drar slutsatsen att samma logik kan användas för andra produktkategorier – från ultraprocessad mat till animalier – och förespråkar en matskatteväxling där skatter på ohälsosam och klimatbelastande mat kombineras med sänkta skatter på hälsosamma baslivsmedel.
I Sverige hamnar den diskussionen nu i direkt konflikt med den aktuella skattepolitiken. Regeringen har föreslagit att momsen på livsmedel sänks från 12 procent till 6 procent under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027, med syftet att stärka hushållens ekonomi efter flera år av hög inflation. Förslaget innebär att staten tillfälligt subventionerar såväl frukt och baljväxter som läsk, bacon och ultraprocessad mat i lika hög grad.
Forskningen som ligger bakom The DIETS Toolkit pekar på en alternativ väg: samma totala skattelättnad för hushållen, men riktad mot frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, finansierad genom högre skatter på ultraprocessade produkter och annan ohälsosam mat. I ett sådant system skulle särskilt låginkomsthushåll gynnas, eftersom de lägger en större andel av sin matbudget på baslivsmedel, samtidigt som folkhälsan förbättras och utsläppen från matsystemet minskar.
Rapporten hänvisar också till den omfattande Lancet-serien om ultraprocessad mat som publicerades för några veckor sedan. Den slår fast att intaget av ultraprocessade livsmedel ökar över hela världen och kopplas till försämrad kostkvalitet samt högre risk för flera kroniska sjukdomar. Serien rekommenderar progressiva skatter som gör ohälsosamma livsmedel dyrare och hälsosamma alternativ billigare.
För svensk del menar författarna bakom The DIETS Toolkit att landet har ovanligt goda förutsättningar att gå före. Sverige har en lång tradition av folkhälsoarbete, en stark offentlig sektor och befolkningens medvetenhet om kopplingen mellan mat, hälsa och miljö ökar. De nya nordiska näringsrekommendationerna NNR 2023 var bland de första kostråden i världen som fullt ut integrerade miljöhänsyn – men enligt rapporten krävs nu att kostråden följs av konkret politik.
En differentierad matskatt lyfts fram som ett av de mest kraftfulla verktygen: den kan förbättra folkhälsan, avlasta sjukvården, styra livsmedelsindustrin mot mer hållbara produkter och samtidigt frigöra utrymme för vilda ekosystem. Erfarenheter från Köpenhamn, där offentliga kök ställt om till mer växtbaserade menyer utan ökade kostnader, från Ungern, där särskilda hälsoskatter drivit produktutveckling, och från länder med sockerskatt, används som exempel på att styrmedel kan fungera i praktiken.
